De svenska reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 och Ringhals 2 har alla stängts i förtid – senare i år röner ännu Ringhals 1 samma öde – som ett resultat av bolagens egna beslut1 för några år sedan. I Finland bygger vi däremot ny kärnkraft i både Olkiluoto och Hanhikivi. Hos oss ser regeringen även över strålsäkerhetslagstiftningen i syfte att standardisera säkerhetskraven och förbättra förutsättningarna för små modulära reaktorer, som skulle kunna producera kraftvärme och el i städerna. Vi har olika synsätt på kärnkraften på var sin sida av Bottniska viken.
I Sverige har den allmänna opinionen varierat över tid. I folkomröstningen 1980 vann förslaget att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig med hänsyn till behovet för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. Reaktorerna i Barsebäck, av samma årgång som de i Lovisa, stängdes sedan 1999 och 2005. Folkomröstningen påverkade helt klart kärnkraftsbranschen, och utnyttjandet av de svenska reaktorerna har länge varit lägre än de finska, som i fråga om effektivitet presterar på världsrekordsnivå.
Numera är den svenska opinionen gällande kärnkraft ändå mer positiv, och fyra partier i den svenska riksdagen är tydliga kärnkraftsförespråkare. I Finland har konstant funnits en, vanligtvis, stark acceptans för kärnkraften och denna har setts som en naturlig energikälla för vår energiintensiva industri.
Den nordiska välfärden baserar sig i hög grad på energiintensiv industri. I Norden konsumeras hälften av elen av industrin, medan andelen i Centraleuropa är en tredjedel. De nordiska länderna har genom tiderna utnyttjat de olika resurser som finns i kraftsystemet effektivt tack vare den nordiska elmarknaden och ett starkt gränsöverskridande stamnät. I dag är också den nordiska elmarknaden så gott som fri från koldioxidutsläpp, då endast några få fossila kraftvärmeverk finns kvar. För övrigt produceras vår el i dag främst med vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biomassa.
De nordiska länderna har en hög ambition i fråga om klimatneutralitet och -ledarskap. Finland har satt ribban högst med klimatneutralitet år 2035 som mål. I Sverige är målet 2045, Danmark 2040 och Norge 2050. Dessa mål kräver på mycket kort tid en kraftig omställning för vår industriella bas, byggandet samt jordbruket. Omställningen förutsätter en kraftig elektrifiering av våra industriella processer. På Fortum räknar vi med att den nordiska elefterfrågan kommer att växa från dagens 390 TWh/år till ca 600 TWh/år, för att vi ska vara klimatneutrala och all el kunna produceras koldioxidfritt.
För att klara denna energiomställning måste vi arbeta på många fronter. Vi behöver mera ny kraftproduktion, både vind- och kärnkraft. Vi behöver ett starkare nordiskt stamnät än vi har i dag, och vi behöver ett bättre nordiskt samarbete för att koordinera ländernas energi- och klimatpolitiska initiativ. Vi behöver också reformera elmarknaden, så att den ger bättre incitament för efterfrågeflexibilitet. I framtiden måste konsumtionssidan agera mera flexibelt mot produktionssidan än fallet är i dag.
Vi kan alltså räkna med en betydande utbyggnad av vindkraften i Norden, både på land och hav. Samtidigt är det klart att detta inte löser alla energibehov. Vindkraften möter nu sina första mer allvarliga utmaningar i fråga om allmän acceptans; särskilt i Norge finns en opinion för kraftiga begränsningar av utbyggnaden. I Norge och norra Sverige börjar även begränsningar i stamnätens kapacitet vara ett hinder för byggandet av ny vindkraft.
Vindkraften fungerar heller inte ensam, utan är intermittent, producerar el endast då det blåser, omkring en tredjedel av tiden. Det betyder att vi behöver baskraft i systemet även i framtiden.
Det är viktigt att bevara den koldioxidfria baskraft vi har kvar. Alla resurser som bromsar klimatförändringen och möjliggör energiomställningen behövs. Den nuvarande nordiska kärnkraftsflottan bör få köra till sin livstids slut. Ifall det är tekniskt och säkerhetsmässigt förnuftigt, bör vi också göra livstidsuppgraderingar av befintliga reaktorer. Dessa är resurser som vi redan investerat i, och vi har löst slutförvaringen av avfallet.
Vi behöver också de nya reaktorerna i Olkiluoto och Hanhikivi tillsammans med en massa ny vindkraft, när energiomställningen ska genomföras. Norden kommer på 2040-talet att kunna vara det första regionala klimatneutrala energisystemet i världen, tack vare en god kombination av vindkraft, kärnkraft och vattenkraft i vårt elsystem.
1 Fortum är minoritetsdelägare i Oskarshamn och motsatte sig nedläggningsbeslutet 2016.
