Vår tv har under den gångna sommaren bjudit på friidrott dagarna i ända. Det är nästan så att den vanliga tv-tittaren börjar känna sig smått ”lemin” av utbudet. Hur ska det då inte kännas för den maratonlöpare som kämpat sig i mål i sommarhettan!
Ordet lemin är allmänt bekant i Österbotten. Betydelsen är enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO) ”öm i musklerna efter fysisk ansträngning, ledbruten, rådbråkad, mörbultad”. Utom uttalet lemin förekommer lemind, lemi, limin och lämo.
Ordbokens uppslagsform är av historiska skäl ändå lämmen. Bland språkproven hittar man ett lämpligt från Esse: ja ä lemi i beine å:v he ja sprang i gå:r.
Lämmen är inte någon finlandssvensk specialitet. Motsvarigheter finns främst i Norrland. Ordet har antagligen samma ursprung som det synonyma norska adjektivet lamen som hör ihop med verbet lemja ’slå, banka; mörbulta’.
Vår maratonlöpare är öm i musklerna, men han är säkert också glad över att ha genomfört loppet. Härmed är vi inne på dagens andra ord, nämligen glad, men inte i den vanliga betydelsen ’fylld av glädje’ utan i en användning som ligger närmare ordets ursprungliga betydelse ’blank, lysande, glänsande’.
Den här betydelsen finns i våra dialekter. I Österbotten kan glad nämligen användas också med syftning på en vattenyta som blänker och lyser och alltså är fri från is eller vattenväxter. I Nedervetil kan man tala om en gla:dan träsk om en sjö inte är igenvuxen.
På andra håll resulterar islossningen till havs i att sjön blir glad. I Åboland kan himlen betecknas som glad när den är klar och ljus. FO berättar närmare om de olika nyanserna på adressen kaino.kotus.fi/fo.
Det finns också ett substantiv glad som betecknar ett ställe med öppet vatten, så i Nykarleby och Jeppo. Svenska Akademiens ordboks substantiv glad används om en öppning av annat slag, nämligen ’glänta’. Denna betydelse är känd också från södra Finland.
Mycket vanligare är det avledda substantivet glada som förekommer i hela Österbotten. Uttalet är glädo och liknande (med samma ljudutveckling som i lada>lädo och trana>träno). Också det här ordet betecknar ett ställe i vatten som är fritt från växtlighet eller is. Det är antecknat från hela Österbotten. Från Björkö ger FO språkprovet e va in ståor gLido i hande fLadan.
Vårt glad ingår också i några sammansättningar. En gladupott (gLädopått) är i Larsmo ett öppet ställe i havsisen. Det motsvaras av gladsjö i mellersta Österbotten och av gladpott i Replot. De ”glada” ställena var viktiga under säljakten på vårvinterns isar.
Också det allmänt österbottniska glad(a)vatten kan syfta på ett öppet vattenområde. Mer speciell är vitsigheten ’brännvin’, som förekommer i åtminstone Terjärv och Esse. Men öppenhet är det fråga om i alla våra glada ord.
