Finland klarar inte i alla lägen sin elproduktion själv. Och på grund av låga elpriser – onaturligt låga därför att de bygger på subventioner – byggs ingen ny elproduktionskapacitet på marknadsmässig grund.
Det är inte hållbart. Och lösningen kan inte bygga på icke-planerbar kraftproduktion, som vindkraft.
Fingrid är först ute med ett konkret förslag för hur en ny nordisk energimarknadsmodell kunde utvecklas, med dokumentet Electricity market needs fixing – What can we do?, presenterat den 17 maj.
De två grundalternativen är att låta marknaden lösa problemen eller att gå in för ett centralstyrt energisystem.
Det första alternativet, mark-nadsbaserade investeringar i ny elproduktion, skulle enligt Fingrid kräva ett elpris på nivån 50–60 euro/MWh och i klartext kräva en radikal förändring av subventionspolitiken.
Är politikerna inte beredda till detta, är det svårt att se någon annan lösning än ett centralstyrt system.
Även en nordisk lösning med kapacitetsmekanismer – en typ av lösning som är aktuell i flera länder i Europa – skulle i praktiken förutsätta ett centraliserat beslutsfattande, enligt dokumentet. Med uppenbar risk att nationella hänsynstaganden skulle störa.
Vägar framåt
Fingrids marknadsdirektör Asta Sihvonen-Punkka och hennes kollega, den tidigare energiprofessorn Satu Viljainen, hör till arkitekterna bakom diskussionspapperet för hur vi också i framtiden kunde ha ett marknadssystem.
En väg framåt kunde vara regeljusteringar och utvecklingsarbete vad gäller både Elspotmarknaden (som sätter elpriset timvis det kommande dygnet),
Elbasmarknaden (som sätter priset på balanskraft timvis den aktuella dagen), den lokala balansmarknaden och de strategiska effektreserverna.
Till exempel borde man undersöka om en viss del av överföringskapaciteten mellan två prisområden kunde allokeras för Elbas- och balansmarknaderna, på marknadsbaserad grund.
Fingrid vill också ta fram en ny prismodell som, enligt polluter pay-principen (den som smutsar ner ska betala), i högre grad straffar elproducenter som skapar obalans i elsystemet och gynnar dem som bidrar till balans.
Ett annat förslag är att minska effektminimum för handeln på balansmarknaden från dagens 10 megawatt ner under 5 megawatt.
Fingrid förslår vidare en studie av hur transparensen på balansmarknaden kunde ökas och vill undersöka hur slutkundsmarknaden för el skulle kunna modifieras för att belöna förbrukarflexibilitet (slutanvändaren anpassar sitt beteende efter elprisets variationer).
Förändringar krävs
Fingrid vänder sig med sina förslag till hela Norden, som ju utgör ett gemensamt marknadsområde.
”För att kunna bli framgångsrikt kräver marknadsalternativet förändringar i dagens energipolitik och ett åtagande hos politikerna att låta marknaden göra jobbet”, säger Asta Sihvonen-Punkka och Satu Viljainen.
”Under perioder kan det innebära höga elpriser, som sätter press på det politiska tålamodet. Men så fort politikerna ingriper, kommer det att hämma marknadens benägenhet för att investera.”
Att fortsätta vidare på samma väg som hittills är i vart fall inte ett alternativ, enligt Asta Sihvonen-Punkka och Satu Viljainen.