Ordspråk och talesätt som får en särskild status måste var lika gamla som språket självt. Ordspråk finns redan i de babyloniska kilskrifterna och används flitigt både i Bibeln och i Eddadiktningen. Också forskare och filosofer har ägnat mycket intresse åt ordspråk, flera tusen ordspråkssamlingar på olika språk har getts ut genom seklerna.
Österbotten ligger bra till i ordspråksavseende, säkert bidrar dialekternas status till det. Ordspråken är ”stundens barn”, tajmingen är avgörande om ordspråket ska sitta rätt och ge full effekt. Översatt till ”normalspråk” förlorar det sagda i verkningsgrad.
Det här blir tydligt i den samling av 19 000 finlandssvenska ordspråk, Många krokar i långdansen. Finlandssvenska ordspråk och talesätt, som getts ut av Carola Ekrem, nyligen pensionerad redaktör från Svenska Litteratursällskapet.
Ett exempel på att ordspråken är en funktion av situationen, och ohjälpligt blir platta vid en transformation till korrekt högsvenska, kan vara detta exempel:
En hantverkare är inte villig att åta sig ett arbete och skyller på knappt om tid. Kunden säger att arbetet går med det samma. Hantverkarens svar:
”E ji bara et som går med tisam – piss tå an skiter.”
En förutsättning för att ordspråk ska leva är att talare och lyssnare har tillräckligt mycket gemensamt i sin referensvärld. Måste poängen ges en förklaring, försvinner även den humoristiska dimensionen, precis som vid skämt som måste ges en uttydning.
En styrka i många ordspråk är helt klart att de ligger på gränsen till – eller överskrider – sådant som det kan vara svårt att få politisk acceptans för. Som detta utryck från Malax kanske:
”Om du får i snäll kaar ska du pååt ut ett öga ur huve på a, å om du får i ilak, ska du påt ut bå ögona.”
Budskapet: Mer eller mindre bör en karl föras bakom ljuset.
Vanliga syften med ordspråk och talesätt är att sprida visdom, väcka insikt och ge praktiska råd. I en doktorsavhandling¹ kommer Outi Lauhakangas till att ordspråken oftast används i tre interaktiva situationer:
- När man för att stötta normer och seder motiverar sin åsikt med ett ordspråk som är ”buret av traditionell kraft”.
- När man för att undvika en konfliktsituation vädjar till ett ordspråk som en tredje auktoritet.
- När man genom en humoristisk ordvändning stärker gemenskapen och den egna identiteten gentemot ”de utomstående”.
Finlands stora namn i ordspråksforskningen, folkdiktningsprofessorn Matti Kuusi (1914–1998), karakteriserade sina ordspråkssamlingar (973 stycken från hela världen), som ”…mikrokosmos vari människans drömmar och konflikter, tro och tvivel, lusta och helighetskänsla, humor och ödestro, estetik och etik, ja de flesta dimensioner av världsbilden kommer till uttryck.”
Här intill återges ett litet urval av ordspråken och talesätten i Carola Ekrems samling. De är i samlingen på 672 trycksidor indelade i 41 kategorier. För varje ordspråk anges en ort eller flera där ordspråket upptecknats.
Observera att de dialektala återgivningarna, av olika skäl, ofta avviker från den dialekt som är genuin på de angivna orterna. Sedan juni i år finns innehållet i boken i en utökad version också tillgängligt på nätet. Adressen är www.ordsprak.sls.fi.
¹ Puheesta ihminen tunnetaan. Sananlaskujen funktiot sosiaalisessa vuorovaikutuksessa. (2004)
Några österbottniska talesätt
Gud skapa ingen bråska utan kvinnfolke ti ta loppona fast
Munsala
Ba Gud komber mä dön, no komber fan mä arvinga
Esse
Kast it små steinar, Gud kastar störr
Lappfjärd, Sideby, Tjöck
Gud ha int skapa kråkon ti nain sångfågel
Oravais
Tå tan fati sko ställ ti e lite jässbåd, stjicka tan snosik iut tiddjarin
Replot
Tär assit leks ner, stiger assit opp
Terjärv
Er a na på fömäddan er a na på ettmäddan
Pedersöre
Lätinga vaknas ti lödaskvälda
Kronoby
Vila e kona
Karleby
Ha som int a djort na misstag så a int djort na ana hälder
Esse
Hä int n anan än skååne å lösä a fåår graatis
Larsmo
Första tiimin je värst i galjin (he val betär sedan)
Närpes
Ingan sir hur leng he ha rekkt men all siir hur e e
Kvevlax, Larsmo, Munsala
Hä arbeiti do jör i mörkri skrattar dan åt
Jakobstad
He ryyms int allt vet i ett hövo
Terjärv
Domb joor såm gåle baa
Pedersöre, Purmo, Nykarleby
Veti vexär å vädin lär
Vörå
Domb ä ha som narrar män dombare ha som läta narr sä
Pedersöre
Do ljuger meir än hästar travar
Jakobstad
Ett tok har mang roli stånder
Sideby
All ä bakettslug, men ingan ä föreslug
Jeppo, Larsmo
An ger ätt han som har betär vett
Oravais
Ir a na kar tå a falder, så ir a na kar tå a stiger opp
Purmo
Mytje vill meir ha o helvete val alder foll
Nedervetil
Ta vakärt får du ta två gangor
Nykarleby
It ska to gråt fast katton ä mager
Kronoby
Tå a ska i olykko, ska a jölp til sjölv
Nykarleby, Purmo
Snus i stor sorger å kaffe i små
Jakobstad
Hande bille ha narra mang
Korsholm
Va sko roko jälp arm.
Oravais
E je värr te sörg tan levand en tan död
Björköby
Han som gar oobodi till så går otakka ifrån
Munsala, Kvevlax
Int va he naa me papp som fick ta mamm, men värr e me me som ska taa reitta ostjyld (obesläktad)
Nedervetil
Om manligt och kvinnligt
Jifte je som fisjin i mjälan, han såm je in vill ut, å han såm je ut vill in
Sideby
Frisk tjelndjä e betär än tjock plånbotjä
Terjärv
Kärinjin å märrin ska han ta från grannis tå veit an va han får
Oravais
Ana gangs djifte ä som oppvärmd soppo
Terjärv
Gift er flikkor får ni vett o slåssin pojkar får ni tobak
Vörå
Han som e tjär har 7 varv päroskale på ögona
Esse
Hä ä me kärletsä som mä båse i räto skova, hä kan int djömas
Esse
In kvinno gaar halva veijin, men in kaar gaar ti mååli
Vörå
Såtee sko dö a slambra i fjool så a dö vere djifft nö
Larsmo
In klåtron kärng kan bära bort heimani i fyrkli
Munsala
Har du lätt ti få friarä, kan du ha hålt ti få gubbä
Karleby
Pyytä ätt gröönsisko å fikk spärrindse (duvhök)
Pedersöre
Om int svartsjukon sku vara sku prästin å klockan kuna ha tjärnjin ilag
Munsala
Strid me tsärnje o spring i kap me kalva lönar int se
Nedervetil
He prydär karin ti hav än fäiton tjelg
Övermark
Observera att ordspråken här återges så som de upptecknats, ofta av personer som inte kunnat dialekten i fråga. En stor del av uttrycken är därför ”felstavade”.
