Sebastian Storholm, Herrfors it-infrastrukturchef.
Genero

Vad händer om det värsta händer?

Vad händer om stamnätet slås ut? Och hur ska man trygga kommu­ni­ka­tionen vid ett nödläge? Det har Sebastian Storholm och hans kolleger svaret på.

Säkerhetsfrågor har högre aktualitet än någonsin inom elsystemet. Kritiska samhällsfunktioner behöver skyddas, berättar Herrfors it-infrastrukturchef Sebastian Storholm.

Som medlem i en arbetsgrupp inom FEN (Finnish Elcom Network), ett frivilligt nätverk som upprätthålls av finländska elbolag, har han fördjupat sig i ett mångårigt projekt, KoVa FEN, som ska trygga kommunikationen vid ett större elavbrott.

Namnet KoVa kommer från finskans korkean varautumisen verkkopalvelu och står för ett system som kan garantera att kommunikationen fungerar även vid ett nödläge, då hela Finlands stamnät slås ut.

Tillsammans med det statliga bolaget Erillisverkot, som även upprätthåller myndighetssystemet Virve, har arbetsgruppen tagit fram en lösning.

”Vid ett nödläge är det avgörande att kommunikationen fungerar mellan viktiga funktioner som kraftverk, elstationer, vindkraftparker och driftcentraler. Även om stamnätet ligger nere ska kommunikationen fungera i minst 24 timmar”, säger Sebastian Storholm.

 

Herrfors har i detta ett bra utgångsläge, i kraft av ett väl utbyggt fibernät och genom att bolaget sedan länge tänkt i samma banor i det interna utvecklingsarbetet.

Sebastian Storholms lyfter fram värdet av att även bolag utanför Helsingforsregionen fått sin röst hörd. Nu är projektet i implementeringsfasen, men även i det fortsatta utvecklingsarbetet vill man från Herrfors sida gärna delta.

Vad gäller det att speciellt vara uppmärksam på?

”Det talas mycket om cyberattacker och risker för yttre påverkan, men jag är ganska säker på att det vid ett eventuellt krisläge i första hand skulle handla om ett tekniskt fel”, säger Sebastian Storholm.

”Finlands elstationer och ellinjer börjar ha ganska många år på nacken, och trots att nätet uppdateras och förnyas kontinuerligt finns det alltid svaga punkter. Mycket kan vi förbereda oss på, men hittills har stamnätet aldrig legat nere, någonsin.”

”Det betyder att ingen heller med säkerhet vet vad som händer i det läget och vad det skulle innebära att börja spänningssätta från ett helt strömlöst nät.”

 

En annan risk är överkonsumtion, att produktionen i elnätet helt enkelt inte räcker till.

”Det kan räcka med att det råkar vara extra kallt och alldeles vindstilla en dag. Nu då vi inte har möjlighet att importera el från Ryssland, kan vi vara ganska illa ute”, säger Sebastian Storholm.

I en sådan situation kan Fingrid tvingas till så kallad roterande bortkoppling. Elen kopplas på ett planerat sätt bort under en period, kanske några timmar, för att säkerställa att alla konsumenter har ström åtminstone under en del av dygnet.

TEXT: Sonja Finholm