Ännu långt in i december såg det ut som om vintern 2022–2023 skulle domineras av extrema elpriser. Sedan tog mildvädret över som den stora räddaren, inte bara i Finland utan i en stor del av Europa.
Statistiken i anslutning till artikeln ger besked om elpriserna. Fjolåret gav det i särklass högst elpriset på elbörsen någonsin, i genomsnitt 154 euro/MWh, vilket är det samma som 15,4 cent/kWh.
Till detta kom energiskatt och elbolagets marginal, distributionsavgift och på alltsammans ännu moms.
Hur elpriserna utföll för de enskilda kunderna berodde sedan på vilket avtal de slutit med sin elhandlare.
Som beskrivits i denna tidning tidigare bestäms elpriset av en mängd faktorer, som väder, priset på primärenergi och flaskhalsar i elsystemet. Med Rysslands agerande inför och under anfallskriget mot Ukraina tillkom faktorer av ett slag som aldrig setts tidigare.
För Finlands del fick utlandsförbindelserna västerut en avgörande roll efter att eltillförseln från Ryssland stängts ner i maj. Vårt lands kroniska elunderskott kunde i alla lägen täckas med el producerad i Sverige eller Sveriges grannländer – även om det i några lägen såg kritiskt ut.
En annan betydelsefull faktor var viljan att spara el. Elanvändningen i Finland minskade – jämfört med 2021 – unikt mycket, med 7–10 procentenheter för var och en av höstmånaderna inklusive december.
Med varmvädret har elpriserna sedan rasat. Medelpriset för Finland blev för januari i år 7,88 cent/kWh (elbörspris), det lägsta månadsmedeltalet sedan oktober 2021.
Plötsligt är Finland nu även på god väg att bli ett land med nettoexport av el – en fullständig scenförändring i historiskt perspektiv. En grundbult är kärnkraftsutbyggnaden, där Olkiluoto 3 inom kort efter många inkörningsproblem äntligen kan förmodas inleda reguljär drift.
En annan kärnkraftsnyhet är att Fortum fått grönt ljus från Strålsäkerhetscentralen STUK för sin ansökan om förlängt drifttillstånd till 2050 för de två reaktorerna i Lovisa – de aktuella drifttillstånden löper ut 2027 respektive 2030. Saken avgörs av regeringen.
Parallellt är vindkraftsutbyggnaden i Finland inne i en intensiv fas. Under 2022 ökade den installerade vindkraftseffekten från 3 257 till 5 677 megawatt samtidigt som den höga utbyggnadstakten fortsätter.
Under de perioder som Olkiluoto 3 varit i testdrift och det samtidigt blåst bra har Finland under senaste tid ofta kunna ståta som nettoelexportör.
Överallt i Europa har de höga elpriserna gjort också politikerna förskräckta och föranlett beslut om olika typer av stöd till elanvändarna. Finland, med det förestående riksdagsvalet, har inte stått detta efter.
Momsen på el har tillfälligt sänkts från 24 procent till 10 procent.
Hushåll med höga elräkningar under perioden januari–april ska kunna ansöka om skatteavdrag – för 60 procent av den del av elräkningen som överstiger 2000 euro – i form av ett hushållsavdrag.
Den som inte har möjlighet att dra av elkostnaden i beskattningen ska kunna ansöka om stöd för elräkningen av Folkpensionsanstalten.
Vidare låg när detta skrevs, den 9 februari, ett förslag hos riksdagen som, om det godkänns, innebär att alla hushåll med ett elpris över 10 cent/kWh (inklusive moms), automatiskt får avdrag för hälften av det månadsbelopp som överskrider 90 euro.
Detta föreslås gälla för elkostnaden för månaderna november, december och januari. Ersättningen gäller enbart priset på själva elen, inte till exempel överföringen av den.
I terminshandeln överenskommer parterna om priset i framtida elleveranser, så kallade prissäkringar. Att döma av detta tror marknaden på klart lägre elpriser under 2023–2025 än 2022.
Verkligheten har dock visat sig vara notoriskt obenägen att följa elprisprognoser. En osäkerhetsfaktor, av många, gäller de återkommande överföringsbegränsningar som Sverige tillämpar för elöverföring från Finland till det svenska elområdet SE3.
Det är ingen hemlighet att de tjänstemän, som har i uppdrag att ta fram administrativt hanterliga modeller för elstödet, suckar över uppgiften.
Även från energibolagen och deras systemleverantörer har massiv kritik framförts mot förslaget, då det ställer dem inför ett stort extra arbete till höga kostnader i en situation då branschens kundtjänster redan länge varit överbelastade som följd av den extrema marknadssituationen.
Ett exempel på hur olika förslaget utfaller är Herrfors, där tillsvidarepriset för gamla kunder denna vinter varit 9,05 cent/kWh – de kunderna får alltså inget elstöd.
Undantaget är vd:n Roger Holm.
”Jag har haft spotprisavtal sju år i rad, också nu över vintern för att se hur bra vi kan optimera elförbrukningen hemma till timmarna med billig el, även om jag som gammal Herrforskund kunde ha bytt till 9,05-centsavtalet.”
Därmed ligger snittpriset för Roger Holm under november och december långt över 10 cent per kWh, så enligt lagförslaget måste hans elleverantör (Herrfors) automatiskt se till att han får det stöd han är berättigad till.
”Vad jag vet är jag är den enda i personalen som får stödet. Det här har nu en längre tid varit ett skämt vid kaffebordet, som exempel på stödets dåliga träffsäkerhet”, berättar Roger Holm.
