Vätgasen i en nyckelroll

Vid Almedalsveckan tidigare i år – en samlingsplats för svenska politiker, intresseorganisationer och företag – samtalade jag med en rad aktörer som alla var eniga: de energi­utmaningar vi står inför är exceptionella. Samtidigt som vi till år 2045 ska få ner nettoutsläppen av växthusgaser till noll, behöver vi möta upp till samhällets, transportsektorns och inte minst industriernas behov av energi.

I Sverige väntas industrin – med tillverkning av bland annat stål, gödningsmedel och e-bränsle – kräva 65–100 TWh, vilket kan jämföras med den nuvarande svenska elproduktionen på cirka 150 TWh.

Men inte bara det. Med Rysslands invasion av Ukraina blev frågan om självförsörjning top of mind. Grön vätgas, fri från fossila källor, kan produceras på flera sätt. Östersjökusten har utmärkta förutsättningar för vindkraftsparker där elektricitet genom elektrolys omvandlas till vätgas. Också Sveriges och Finlands skogar utgör en stor tillgång då förgasning av biomassa skapar bränsle för vätgas.

Genom att använda vind, skog och även vattenkraft till vätgasproduktion har vi möjlighet att till stor del bli självförsörjande.

Det här är bakgrunden till att Svenska Nordion Energi tillsammans med Gasgrid Finland planerar att bygga en 1 000 kilometer lång vätgas­infrastruktur i Bottenviksregionen, från Örnsköldsvik i Sverige vidare till Vasa i Finland. Projektet går under namnet Nordic Hydrogen Route och har potential att överföra i storleksordningen 100 TWh vätgas samtidigt som det bidrar till regionens ekonomiska utveckling.

Fördelen med vätgas, jämfört med exempelvis elledningar, är flera. Vätgas kan lagras i rören och användas när behovet är stort. Det är också 2–4 gånger så kostnadseffektivt att transportera energi i form av gas än i form av el. Dessutom är inverkan på naturen minimal: i stället för breda kraftledningsgator transporteras ener­gin i ett metertjockt rör nedgrävt under marken. Ovan mark kan odling och djurnäring fortsätta som förut.

Nordic Hydrogen Route är inget framtidsprojekt. Det är möjligt här och nu. Att bygga gasinfrastruktur går förhållandevis snabbt. Redan år 2030 kan stora delar av nätet vara färdigutvecklat och driftsatt. Som transmissionsnätsoperatör, TSO, för det svenska gasnätet har Nordion Energi kunskap och kapacitet att leda utbyggnaden.

Det finns självklart utmaningar. I dagsläget saknas i Sverige regelverk och ramvillkor för att utbyggnaden ska kunna ta fart. Här behöver vi snarast insatser från regering och riksdag. Likaså behöver den svenska Energimyndigheten bli färdig med den långsiktiga nationella vätgasstrategin som regeringen gett den i uppdrag att ta fram.

Investeringarna är också stora – för Nordic Hydrogen Route handlar det om cirka 75 miljarder kronor. Europakommissionen har identifierat Nordic Hydrogen Route som ett potentiellt ”Project of Common Interest”. Skulle ansökan gå igenom, innebär det betydande finansiella bidrag. Men för det krävs att den svenska regeringen, i likhet med den finländska, tydligt ställer sig bakom satsningen.

De stora investeringskostnaderna gör också att arbetet behöver samplaneras: vindkraftsparker, infrastruktur och industrier måste enas om en väg framåt och börja utbyggnaden samtidigt.

Vätgas utgör en viktig del i EU-kommissionens plan ”REPowerEU”. Genom nära samarbete kan Sverige och Finland leda den nordiska utvecklingen. Men det är viktigt att vi agerar nu. Industrierna behöver sin energi. Samhället behöver konkreta insatser för ett fossilfritt samhälle. Det nordiska oberoendet behöver stabilitet och trygghet.

Vätgas är inte hela lösningen på energiomställningen. För att klara av de utmaningar vi står inför behöver många aktörer samarbeta och systemet utgöras av flera energislag. Men vätgasens roll är vital – och kan bli en av Sveriges och Finlands största energisatsningar någonsin.