Mobilteknologin har blivit en del av vår vardag, men den är långt ifrån färdigutvecklad. Jaana Leikas, forskare på VTT, efterlyser fler tillämpningar utformade för praktisk och enkel användning. Ofta borde det kunna räcka med en knapp.
Teknikutvecklingen förändrar våra samhällen, vårt sätt att arbeta, vår vardag, vårt sätt att umgås. Den här utvecklingen går inte att stoppa, säger Kirsimarja Blomqvist, men vi kan se till att tekniken får goda tillämpningar.
Boktryckarkonsten, bilen, telefonen och transistorn beskrivs ibland som de största uppfinningarna i mänsklighetens historia. Kanske är transistorn den viktigaste, eftersom den är en förutsättning för it-samhället. Den officiella sanningen var länge att tr
Dagens streamingtjänster och videosamtal i mobilen är resultat av en närmast osannolik teknisk utveckling, där samspelet mellan det fasta nätet och de mobila näten är själva grundbulten. Nu står den femte mobilteknikgenerationen, 5G, för dörren. Tack vare JNT:s storsatsning på fiberutbyggnad under många år är vår region särskilt väl rustad.
Inget går så snabbt som radiovågor. Det förklarar att den här miljön, längst ute på Lofoten, blev platsen för den allra första fasta civila radiotelegrafiförbindelsen i världen, för 115 år sedan. Samma miljö skulle 63 år senare, en het junidag 1969, bli födelseorten även för ett annat pionjärskap baserat på radiovågor: den moderna mobiltelefonin. Här berättas varför det var just i Norden som den teknologi utvecklades som förändrat världen kanske mer än något annat.
Det vanliga österbottniska förstärkningsordet grymt (med uttalet ”grömt”) är ett vittnesbörd om att vårt språk inte alltid är riktigt logiskt. I en sats som ”Hon va grömt snäll me bå:nen si:n” (Kronoby) har ordet tappat sin vanliga betydelse ’ondsint, ela
Videor från Katternögruppen
Min energi - Röster om personliga kraftkällor
Roland Snellman
”Dagar som börjar med en simtur är ofta de bästa. Under vinterhalvåret är jag stamkund i simhallen och sommartid njuter jag av att ta ett dopp från bryggan vid vår sommarstuga i Bosund. Jag löser många problem när jag simmar.
Det är något med vatten som alltid har fascinerat mig, ända sedan jag var liten pojke och växte upp intill den lilla fladan i Fiskars, bara ett stenkast från min nuvarande arbetsplats på fabriken i Granholmen.
Vattnet ger mig energi. När jag kommer ut till stugan och tittar ut över fjärden känner jag hur pulsen sjunker. Det bästa av allt är att värma vår vedeldade bastu, hämta kallt vatten ur havet och blanda med det kokande vattnet i bastun. Det är ett slags meditativ ritual som inte bara ger ett lugn, utan också är en nödvändighet här ute i skärgården.
Till vardags är tillvaron ganska intensiv. Mitt jobb handlar mycket om strategi- och ledningsgruppsarbete och många sociala interaktioner i form av möten med personal, producenter och intresseorganisationer – det enkla skärgårdslivet tillsammans med familjen är en bra kontrast.
Jag trivs när det händer saker och jag behöver ständigt ha nya mål att sikta mot. Jag utmanas av att se stora helheter och att lyckas bryta ner dem till hanterliga delmål, att hitta en fungerande samverkan mellan personal och processer. Lite som när man blandar vatten. Då trivs kemisten i mig som allra bäst.”
Daniela Mårtenson
Nu börjar det vara den tiden på året när trädgårdsdrömmarna väcks till liv. Jag går runt och klipper barrträd, planerar sommarens projekt och längtar efter de första knopparna som snart sticker fram under snön här utanför. Varje höst gräver jag ner lökar i jorden och det är alltid lika spännande att se vad som kommer upp. Jag tänker gärna hållbart och försöker satsa på sorter som återkommer och sprider sig – som olika slags krokusar, nunneört och botaniska tulpaner.
Min energi handlar om en mix av arbete och fritid. Jag har haft turen att alltid ha kreativa arbetsuppgifter som ger mig energi. Trädgården här vid sommarstugan i Fagernäs i Larsmo erbjuder en annan sorts energi, men ändå hänger de tätt samman – både i mitt vd-jobb och i trädgården handlar det om utveckling och att anta utmaningar.
I trädgårdskretsar pratas det mycket om zoner, och jag utmanas av att lyckas med växter som egentligen inte ska kunna klara sig i vårt klimat. Jag tycker om att bygga mikroklimat och att integrera trädgården i den omkringliggande miljön och skapa rum där både växter och djur trivs.
Mina äldsta växter är femton år gamla, andra är nyare. Trädgården lever hela tiden. Eftersom vi har en stenig tomt full med rötter handlar fritiden också mycket om grovarbete – om smutsiga händer djupt ner i myllan och att ta i allt vad jag orkar. Då trivs jag!
Nilla Kjellsdotter
Att sitta här på klipporna i Vinlax och titta ut över det öppna havet är otroligt rofyllt. För mig som är uppvuxen på åkrarna i Pensala är havsluften nästan lite spännande. Här njuter jag av vinden, saltvattnet och spektakulära solnedgångar. Jag skriver ofta på kvällarna, och om det är fint väder avslutar jag gärna dagen här med ett kvällsdopp tillsammans med familjen. Allra mest njuter jag av sena, mörka kvällar då vattnet känns behagligt varmt.
Vinlax är något av en dold pärla, även om vi bor ganska nära var det först för några år sedan som vi upptäckte det här stället. Ibland är vi alldeles ensamma här, och ibland sitter det ett förälskat par på bänken.
Hösten är annars en ganska intensiv period, så det är bra att vara fulltankad. Jag har nyligen skickat in manuset för min nästa bok, och snart drar bokmässorna i gång. Samtidigt är det skönt att ha hittat en fungerande rytm i skrivandet. Överenskommelsen med förlaget är att ge ut en bok i året, vilket innebär att jag skriver som mest intensivt under sommaren – ett upplägg som passar mig perfekt. Om jag behöver en paus, är det hit jag kommer.