Världen håller på att gå in i 5G, den femte generationens standard för mobil kommunikation. En av visionerna med 5G har varit att ge sakernas internet, det vill säga att apparater i hemmen är uppkopplade och kommunicerar sinsemellan, en boom.
Vi som använder mobiltelefon har kanske inte riktigt uppfattat vad detta kommer att innebära, men tittar man tillbaka ett kvartssekel i mobiltelefonihistorien, syns en otrolig utveckling av hur varje ny teknikgeneration gett nya funktioner och nya möjligheter.
”Ser vi bara till att bygga ut infrastrukturen, kommer det nog att finnas fiffiga personer som hittar på nya tjänster. Det kanske tar ett tag, men jag har åtminstone inte hittills mött någon som vill gå tillbaka till tidigare generationer av mobilnät”, säger Maria Höglund, vd på JNT.
Hon kom till bolaget på 1990-talet, när mobiltelefoner började finnas i var och varannan ficka. Då byggdes det fortfarande master som skulle tjäna som basstationer för mobilnät. Det tidiga NMT-nätet (1G) upprätthölls som monopol av det statliga post- och televerket, men när GSM-nätet (2G) började byggas ut från 1991 kunde privata aktörer delta.
JNT hörde till de lokala telefonbolagen som tillsammans med Elisa drev Radiolinja, en kommersiell utmanare till televerket, som efter bolagisering och börsnotering senare fick namnet Sonera och numera är en del av Telia.
”För att maximera samhällsnyttan i infrastrukturen försökte vi i ett tidigt skede hitta samarbeten och bjöd in även konkurrenter till master som vi lät bygga. Sedan var det upp till kunderna att välja vilken operatör de anlitade”, säger Maria Höglund.
Utbyggnaden av mobilnätet i JNT:s område finansierades lokalt. Det stora suget efter mobiltelefonitjänsterna krävde stora investeringar och välavvägda beslut.
”Vi såg en potential i mobiltelefonin, och det låg förstås i JNT:s intresse att bygga ut så mycket som möjligt i vårt eget område. Samtidigt var förutsättningen att investeringarna kunde finansieras genom intäkter från kunder som verkligen använde nätet.”
Vid millennieskiftet grundade de lokala telefonbolagen mobilföretaget DNA, som blev en utmanare till Sonera och Elisa (som i begynnelsen hette Helsingfors Telefonförening) på mobiloperatörsmarknaden. Det skapade en konkurrenssituation som gjorde att samtalskostnader och mobila tjänster hölls på en låg nivå i internationell jämförelse.
”De lokala bolagen har tvingat fram ett priskrig som bidragit till att vi haft jätteförmånliga mobiltjänster jämfört med de flesta andra länder”, säger Maria Höglund.
När masterna rests blev nästa steg att bygga snabbare transmission mellan masterna. Under 2000-talet har teknikstandarderna 3G och 4G tagits i bruk, och nu när 5G är i sin introduktionsfas behöver masterna en kraftigt uppgraderad tillförsel av datakapacitet och en förstärkt elförsörjning.
”Vi arbetar nu åter med grundinfrastrukturen, eftersom 5G-nät ställer så mycket högre krav på tekniken än tidigare teknikgenerationer och också förbrukar enormt mycket mer el.”
Naturlagarna har ordnat det så att räckvidden för signalerna blir kortare när de skickas i ett högre frekvensband. För lokala 4G- och 5G-nät används i Finland så höga frekvensområden som 2300–2320 MHz och 24,25–25,1 GHz, vilket alltså kräver att masterna och de mobila enheterna ligger nära varandra.
”En utbyggnad av 5G förutsätter i praktiken att masterna ansluts med fiberkabel, som är den snabbaste tekniken vi känner till. Man ska inte tro att 5G med sitt krav på hög dataöverföringskapacitet kommer att fungera på platser där 4G-nätet är knackigt.”
JNT har under lång tid målmedvetet satsat på fiberutbyggnad i sitt område, men i jämförelser över fiberutbyggnad mellan Finland och Sverige ligger vi nationellt långt efter grannlandet.
”Vår region ligger i topp i landet i fråga om fiberutbyggnad, men till och med utanför storstäder som Helsingfors och Tammerfors saknas fiberanslutningar. Det har i Finland kanske funnits en övertro på att det räcker med mobilteknologi.”
”Mobilnäten växer hela tiden och det är bra, men det räcker inte för dagens användning. Under pandemin har alla kunnat konstatera att vi behöver de motorvägar i datatrafiken som är byggda på fiber, vi klarar oss inte med de genvägar som tillhandahålls av mobilnäten.”
Distansjobb och ändrade fritidsvanor har gjort att dataförbindelserna satts på prov under pandemin. Många har inrett hemmakontor där de sitter i Teams- eller Zoom-möten, samtidigt som någon annan familjemedlem streamar film i vardagsrummet och ytterligare en tredje familjemedlem kanske spelar Fortnite online.
Vardagen 2021 kräver datatrafik som ännu för tio år sedan uppfattades som överdimensionerad.
”När JNT redan för många år sedan började erbjuda datapaket på över 500 Mbps till privatkunder, frågade många vem som skulle behöva så mycket datakapacitet. Nu erbjuds hastigheter på 1000 Mbps och på sikt kan ännu snabbare hastigheter erbjudas.”
”Ifjol hade vi rekordmånga nya fiberanslutningar. De flesta tackar och tar emot snabbare förbindelser, och allt tyder på att trenden efter högre kapacitet kommer att fortsätta under lång tid framåt.”
Rusningstrafiken i JNT:s datanät inföll tidigare under kvällar och veckoslut, men sedan våren 2020 har belastningen jämnat ut sig över dygnet och veckan.
”Det tyder på att nätet nu används allt mer på dagtid för distansjobb och distansstudier.”
Hon efterlyser en viss politisk stimulans för att se till att alla i landet faktiskt ska få tillgång till snabb datatrafik.
”Visst finns det glesbygd där det inte är ekonomiskt lönsamt att bygga ut fiber, men det är en rättvisefråga i ett kommunikationssamhälle att alla har tillgång till snabba nätförbindelser”, säger Maria Höglund.
Mobilgenerationerna
Teknik | Premiär | |
---|---|---|
1G: | NMT | oktober 1981 |
2G: | GSM | juli 1991 |
3G: | WCDMA | oktober 2001 |
4G: | LTE | december 2010 |
5G: | Blandat | april 2019 |
Med 3G-teknik blev bredband möjligt.
Huruvida de officiella standardkraven för 3G, 4G och 5G uppfyllts vid lanseringen är till viss del en definitionsfråga.
2G (GSM) började i Jakobstadsområdet bli allmänt 1994. 3G introducerades under 2006, 4G under 2014 och 5G i år.