Sex lagförslag om skog har på kort tid kommit från EU-kommissionen. Gölin Carina Christiansen, som arbetar med skogsfrågor i Bryssel, varnar för lagförslagens sammanlagda verkan på skogsnäringen och inte minst på marknaden för bioenergi.
I början av februari talade hon i Bryssel hos Helsinki EU, intressebevakare och rådgivare för centrala finländska aktörer, om risken för skenande priser på pellets, när ny EU-lagstiftning riskerar att bromsa tillgången på energi mitt i en europeisk energikris och mitt i ett utmanande geopolitiskt läge.
Här hennes egen beskrivning av den värld hon arbetar i som representant för Sveriges nordliga regioner.
Låt mig helt kort nämna några av de aktuella lagförslagen.
Avskogningsförordningen betyder kraftigt ökad administration, detaljreglering och juridiska risker för att bedriva skogsbruk och handla med alla produkter gjorda av träråvara. Om en avverkning inte utförts enligt ganska otydliga begrepp kan den helt beslagtas och företaget får betala en del av omsättningen som böter i flera år. Det blir mer juridiskt riskfyllt att sälja exempelvis en stol av trä jämfört med en stol av plast.
Förnybartdirektivet vill detaljreglera vilken del av ett träd som används till vad. Även avverkningsmetoden kan komma att regleras, det vill säga ett möjligt stopp för kalhyggen, och det finns förslag om att begränsa användningen av bioenergi i form av grenar och toppar från en avverkning.
Taxonomin, som handlar om att styra finansiering, kan komma att innebära svårigheter att finansiera skogsbruk. Det kan bli svårare att låna pengar.
En genomgående trend i lagförslagen är begränsning av skogsbruk och detaljreglering om hur skogar får brukas. Reglerna tenderar att missgynna enskilda mindre skogsägare i hela EU i förhållande till större bolag med egna juristavdelningar som kan göra riskbedömningar.
Vår enda riktigt gröna näring som drivs av fotosyntesen, förutom jordbruket, beskrivs generellt i Bryssels texter som något som förstör miljön, medan byggen av nya fabriker ofta beskrivs som ”gröna”
Ironiskt nog föreslår även EU-kommissionen ett satellitsystem för att övervaka skogar i hela EU med argumentet att ”de inte vet” hur det står till i skogarna!
Hur kunde det bli så här? Och varför tillåter vi som nationer att basnäringar och landsbygdens ekonomiska ryggrad behandlas så här vårdslöst?
Detta är lagstiftningar som medvetet lägger grus i väloljade näringar. De som drabbas värst är landsbygdens befolkning, vars försörjning och möjlighet att bo kvar på hemorten undergrävs.
En förklaring kan vara att miljögrupper har EU-kommissionens öra. Detta till den grad att en enhetschef på EU-kommissionens skogsgrupp på Twitter skriver att alla hyggen ska stoppas och taggar Greta Thunberg och grupper som ”Skydda skogen”, som på hemmaplan har svag trovärdighet.
Så det handlar inte om ”oväldiga tjänstepersoner”, utan om handläggare på EU-kommissionen med en tydlig agenda som de driver.
En annan förklaring till den massiva ansamlingen av lagförslag som syftar till att begränsa skogsbruk kan vara den kraftiga nedstängningen av Bryssel under pandemin. Handläggarna satt hemma och skrev och mejlade varandra utan de vanliga samtalen ”i korridorerna” med sådana som mig och mina kollegor.
Ingen tilläts gå ut och besöka en riktig skog, än mindre resa till en.
Miljögrupperna med sina mer enkla, och smarta, budskap lyckades uppenbarligen bättre under ett nedstängt Europa.
När EU-kommissionen väl lagt ett förslag, så är det lagt.
Det är sällan ett lagförslag skrotas helt även om det skulle vara självklart när det gäller exempelvis Avskogningsförordningen, som lägger stora handelshinder på varan trä inom EU, trots att skogsbruk och handel med trä enligt FN inte orsakar avskogning. Varken här eller på andra platser på jorden.
Avskogning orsakas av ändrad markanvändning. När du tar bort träd för att odla soja eller kakao eller bygga vägar eller hus eller fabriker. Det orsakar avskogning. Detta vet även EU-kommissionen och har därför hittat på begreppet ”skogsförsämring”, som i sin ursprungliga betydelse syftade till att hindra vanlig avverkning.
I lagförslaget som snart klubbas blandar man på ett försåtligt sätt ihop begreppen avverkning och avskogning.
Personer som inte är insatta kan tro att det ligger något i detta.
I förhandlingar under hösten 2022 och våren 2023 försöker man genom sliriga ändringar av vissa formuleringar i lagtexten minimera skadan för skogsnäringen. Vi får se hur det lyckas.
