Hållbarhet snart en del av bokslutet

Till och med en expert som Sofie Wiss medger att EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSRD är snårigt.

”Om man bara zoomar ut lite och funderar varför vi gör det här, blir det ändå tydligare. Åtminstone för mig och för oss på Herrfors. Det handlar inte bara om att ta fram rätt siffror att rapportera, utan om att se på vår verksamhet ur ett annat perspektiv och hitta både utvecklingsmöjligheter och nya sätt att jobba och tänka.”

CSRD-direktivet trädde i kraft i januari 2023 och den lagstadgade rapporteringen kommer allt närmare. Direktivet tas i bruk stegvis. Herrfors ligger i grupp två, som åläggs leverera en officiell, reviderad hållbarhetsrapport senast i samband med bokslutet 2026, som en integrerad del av verksamhetsberättelsen.

”Vi valde att sätta i gång så tidigt som möjligt och kommer eventuellt att göra en testrapport redan i samband med nästa års bokslut”, säger Sofie Wiss, business controller på Herrfors med fokus på hållbarhet.

Arbetet inleddes med en så kallad DMA, en dubbel väsentlighetsanalys, som utgör grunden för hela hållbarhetsarbetet. Vilka är de viktigaste aspekterna gällande hållbarhet, och vilka är intressenternas synpunkter och önskemål?

Analysen ska hjälpa företaget att fokusera på frågor som man faktiskt kan påverka och som har en betydelse.

Sofie Wiss arbetar nära ledningsgruppen och är noggrann med att få input från alla avdelningar. Även personal, kunder och intressenter har involverats i form av en kundenkät. 1 200 slumpvalda svarande har fått säga sin åsikt om Herrfors hållbarhetsarbete.

Sofie har också intervjuat nio intressenter om vad hållbarhet innebär för dem och hur Herrfors kan svara på deras förväntningar och önskemål.

”Det har varit väldigt intressant att gå igenom svaren, speciellt de öppna frågorna i enkäten gav oss god vägkost. Intervjuerna visade sig också vara ett bra verktyg för att snabbt ringa in det mest väsentliga.”

”Ämnet är väldigt brett, och vi kom att prata ganska djupt om värderingar och framtidsfrågor utgående från förnybar energi och den gröna omställningen överlag.”

Även sociala frågor och bolagsstyrning är under diskusson inom Herrfors.

Nästa steg var en så kallad GAP-analys, som ger en bild av vilken information och data som redan finns inom företaget och vad som ännu fattas.

På basen av allt detta har Sofie Wiss utarbetat en plan för i vilken ordning allt ska genomföras, enligt henne det enda vettiga sättet att komma i gång och ta sig vidare.

”Direktivet är väldigt omfattande, och speciellt vi i egenskap av en mindre aktör behöver först avgöra i vilken ordning vi ska göra allt. Vissa av kraven kan man skjuta fram några år, medan annat behöver tas om hand redan från början.”

En annan del av hållbarheten är den sociala. Där har Herrfors och dotterbolaget Herrfors Nät länge arbetat långsiktigt med att bygga ett stabilt och leveranssäkert regionalt elnät, men även med saker som arbetsgivarbranding, samhällsstöd, arbetssäkerhet, skapande av arbetsplatser i regionen och i mån av möjlighet anlitande av lokala underleverantörer.

Till den sociala delen hör även värdekedjans, konsumenternas och den egna personalens rättigheter. Den tredje aspekten inom ESG omfattar principerna för bolagsstyrning.

”Herrfors har länge arbetat hållbart, men vi har kanske inte alltid varit så duktiga på att dokumentera och presentera det vi gör. Det fina med CSRD är att vi nu kommer att få ett forum och en modell för att berätta om allt bra vi gör”, säger Sofie Wiss.

I höst går arbetet vidare med ytterligare datainsamling och en koldioxidberäkning för att kunna planera innehållet mera i detalj. Det gäller också att hitta rätt nivå för omfattningen och hur de olika delarna ska formuleras.

En hållbarhetsrapport handlar inte om sifferkolumner, utan förverkligas i huvudsak i textform.

”Det som också är spännande är att allt är nytt, det finns inga färdiga modeller eller ramar för hur man ska göra, vilket innebär att jag i min roll och vi får vara med och bygga upp något helt nytt.”

Det finns förstås branschspecifika frågor som avgörs på högre ort, men också lokala faktorer som man inom Herrfors själv behöver ta hänsyn till.

”Att allt ännu är nytt märks också bland revisorerna, alltså de som i slutändan ska godkänna våra rapporter. Inte heller de har ännu svar på alla frågor.”

Även om hållbarhetsrapporteringen i det här skedet är väldigt byråkratisk, vill Sofie Wiss påminna om varför allt detta görs:

”Syftet är att skapa transparens kring hur företag jobbar med hållbarhet. Men sist och slutligen handlar det ju om hela vårt samhälle. Om hur vi ska leva i framtiden.”