Kristian Finell, vd för Herrfors Nät.
Karolina Isaksson

Kristian i centrum i tufft europeiskt spel

Inget är så komplicerat som att få Europas alla elnätsföretag att agera enligt exakt samma regler. Kristian Finells uppdrag är att se till att regelverket utgör ett stöd. Men nu möter ett oväntat hinder.

Kristian Finell, vd för Herrfors Nät, har ett av de mest exklusiva och svårbeskrivna uppdrag man kan tänka sig i energibranschen: som styrelseledamot i EU DSO Entity är han med om att utforma de nätkoder som ska ligga till grund för den europeiska energiomställningen.

Nätkoder är benämning på de olika regelverk som ska tillämpas i utbyggnaden och uppgraderingen av Europas elnät. Den som till äventyrs tänker att det väl inte kan vara så komplicerat kan förslagsvis ladda ner de tusentals sidor lagtext som det är fråga om och försöka bena ut vad som menas.

Insåg man inte saken tidigare, lär man då bli varse att el och elöverföring handlar om att bemästra enormt komplicerade fysikaliska fenomen.

Plus att alla involverade måste hantera dessa fenomen på exakt samma sätt, för att elen verkligen ska flöda dit den ska i alla lägen. Utan incidenter och systemsammanbrott.

En förteckning av de befintliga nätkoderna finns här intill.

 

Varför har just Kristian Finell – som en av 27 individer i Europa – det här uppdraget?

Huvudskälet till att EU tagit hand om frågan om nätkoder är energiomställningen. Som egentligen inte är en omställning, utan en mängd av omställningar som måste samordnas mellan alla involverade.

I centrum står elnäten, de som rent fysiskt ska överföra elen. Utan elnät, som är rätt dimen­sionerade och som har alla fysikaliska egenskaper på plats, blir det ingen energiomställning.

Den enskilt största påverkande faktorn är att allt mer av elproduktionen är på väg att bli väderberoende, framför allt vindkraft och solkraft, som inte går att planera, i vart fall inte för någon längre tid.

Till detta att vind- och solelproduktion i viktiga fysikaliska avseenden inte är jämförbar med sådan elproduktion som bygger på de tunga roterande delarna i synkront tillkopplade generatorer och turbiner, som i vattenkraftverk och kärnkraftverk.

 

Att nätföretagen i Europa länge haft ett behov av samverkan antyds av att de samlat sig i fyra sammanslutningar, Geode, CEDEC, EDSO och Eurelectric. Alla dessa har mer eller mindre prägel av intresseorganisationer.

EU DSO Entity är alltså en femte organisation, med skillnaden att den är initierad av EU och har ett legalt mandat, grundad våren 2021.

Tanken är att den nya DSO-enheten (DSO står för Distribution System Operator, lokala och regionala elnätsföretag) ska ge dessa elnätsföretag en enhetlig (”coherent”) röst gentemot de europeiska institutionerna.

Det bör tilläggas att de europeiska stamnätsoperatörerna (TSO:erna), som Fingrid, samverkar inom ENTSO-E (European Network of Transmission System Operators for Electricity).

Medan de europeiska tillsynsmyndigheterna, med Energimyndigheten som finländsk medlem, finns samlade inom ACER (Agency for the Cooperation of Energy Regulators, på officiell svenska: Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter), som har status som EU-byrå.

 

I valet 2021 av de 27 ledamöterna i styrelsen för den då nya DSO Entity kandiderade Herrfors Näts vd Kristian Finell och blev alltså invald som en av de nio i styrelsen som ska företräda de små elnätsföretagen. Med ”små” företag menas sådana som har färre än 100 000 kunder.

Anmärkningsvärt nog fick Finland, Sverige och Danmark vardera två representanter invalda i DSO Entity-styrelsen, trots att röstetalet bestäms av kundantalet. 6 av 27 är alltså nordbor, trots att befolkningen rent matematiskt bara räcker till en plats.

Röstutfallet var resultat av en gemensam nordisk röstningstaktik. Saken är viktig, sett mot bakgrunden av att elnätsfrågorna i Norden till delar ser annorlunda ut än i övriga Europa. Utan nordiska representanter kan man inte räkna med att de nordiska frågeställningarna blir förstådda och beaktade.

 


Utsikten från Kristian Finells sittplats vid ett DSO Entity-möte i Paris.
Bild: Kristian Finell

 

Vilka är Kristians erfarenheter från arbetet i styrelsen?

”En sak har helt enkelt varit att starta upp verksamheten och organisera arbetet. Vi har nu ett kontor i Bryssel med ett femtontal anställda. De förberedande processerna äger rum i ett antal kommittéer och arbetsgrupper – jag har själv varit aktiv i några av de senare.”

”En grundtanke är att DSO Entity ska vara ett forum där man delar kunskaper och söker exempel på best practice, hur man löser olika problem på bästa sätt. Materialet är gediget. Frågeställningarna är komplexa.”

”För Herrfors och Finland är det en vinst att vi i ett tidigt skede kan påverka hur nätkoderna utvecklas. Vi är rent konkret med och skriver det europeiska regelverket”, säger Kristian Finell.

I praktiken sker arbetet med nätkoderna i ett ständigt synpunktsutbyte med både ENTSO-E (alltså stamnätsoperatörerna) och de nämnda intresseorganisationerna. Innehållet i nätkoderna fastställs av ACER.

 

Som alltid är ett viktigt tema pengar.

”Att få rättvisa och rimliga lösningar som passar alla är definitivt en utmaning”, säger Kristian Finell.

”Om allt skulle fungera som förr, så skulle det inte finnas samma behov av utveckling och omställning. Men med en allt större andel oplanerbar elproduktion kan vi inte bygga elnät helt enligt samma principer som förr, utan måste hitta mer flexibla lösningar.”

”Och det handlar om att lösningarna måste vara kostnadseffektiva. Samtidigt som de som vill ansluta ny elproduktion till nätet oftast är av åsikten att allt ska bara fungera och nätkapaciteten finnas på plats.”

Han nämner det tryck som finns på anticipatory investments – alltså investeringar som föregriper ett behov som antas uppkomma senare.

“Men alla nätbolag är reglerade monopol. Och alla styrs av en reglerad modell. I dagens läge ger reglermodellen väldigt små möjligheter att investera på osäkra antaganden. Man kan inte riskera kundernas pengar förrän behovet är konkret.”

 

Till detta kommer nu en fråga inom DSO Entity som riskerar att överskugga alla andra. I korthet handlar det om gasdistributionsföretagens roll i sammanhanget.

I Finland är gasen ingen stor sak, men på den europeiska kontinenten en desto större fråga. Enbart Tyskland använder tio gånger mer naturgas än Finlands hela elproduktion, mätt som energimängd.

EU-kommissionen driver nu på att gasdistributörerna ska tas med i DSO Entity, som alltså framöver skulle inkludera både el- och gasdistributionen.

”Det här är den största fråga som hittills har kommit på vårt bord”, säger Kristian Finell. ”Gasen har i proportion få aktörer, men jättestora energimängder. Och infrastrukturfrågorna för gasens del ser väldigt annorlunda ut än för elnätbolagen.”

Frågan är alltså om en organisation gemensam för både elen och gasen verkligen kan arbeta med det fokus som behövs för bolag av Herrfors Näts typ.

Tanken har tidigare varit att gasdistributörerna skulle samlas i en egen DSO-entitet, på samma sätt som gasens stamnätsföretag finns samlade i ENTSO-G. Men EU-kommissionen vill alltså annorlunda.

 

Med andra ord verkar EU DSO Entity åter komma att behöva ägna sig åt organisations- och representationsfrågor.

”Styrelsen ska enligt stadgarna även i framtiden omfatta 27 medlemmar. Och den ska fortfarande ha en fair and balanced representation. Men kommer vi framöver ens att få in några nordiska representanter i styrelsen?”

En annan stridsfråga som Kristian Finell ser framför sig gäller avgiftsmodellen för DSO Entitys medlemmar.

”Vi har i styrelsen spenderat mycket tid på att diskutera medlemsavgifterna, trots att det handlat om decimaler. Många bolag har starka åsikter om principerna.”

”Så frågan nu är hur vi fram-över får en rättvis medlemsavgift samtidigt som vi kan säkerställa att organisationen faktiskt representerar elnätföretagens åsikter. Med gasen inkluderad har det här blivit väldigt politiskt”, säger han.

Mandattiden för den nuvarande DSO Entity-styrelsen tar slut våren 2025. Mycket tyder dock på att styrelsen ombes sitta kvar tills det slutliga beslutet om den nya el- och gasorganisationen föreligger.

 

EU:s nätkoder


De befintliga nätkoderna (nätföreskrifter och riktlinjer) för elen omfattar tusentals sidor detaljerad text och omfattar nedanstående områden.

 

Anslutning

• Nätanslutning av genera­torer (RFG)

• Anslutning av förbrukare (DCC)

• Nätanslutning av system för högspänd likström (HVDC)

 

Marknad

• Kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (CACM)

• Förhandstilldelning av kapacitet (FCA)

• Balansförordningen (EB)

 

Drift

• Drift av elöverföringssystem (SO)

• Nödsituationer och återuppbyggnad (ER)

 

Cybersäkerhet

• Cybersäkerhet vid gräns-överskridande elflöden (NCCS)

 

En nätkod på kommande gäller flexibilitet, Distributed Flexibility.

TEXT: Svenolof Karlsson