Det finns en myt att naturen alltid är intelligent formgiven. I själva verket är den påfallande ofta slumpartad och slarvig. Det viktiga med evolutionen är just att den frambringar såväl begåvade som obegåvade lösningar, säger Torbjörn Fagerström.
Han är professor emeritus i teoretisk ekologi vid Lunds universitet. Både under sin aktiva tjänstetid och efter den har han ofta dragit till strid. Dels mot vetenskap som är undermålig, dels ideologier och agendor som söker vetenskapliga förklädnader.
Hans argumentationskonst är effektiv. Så här kan det låta när han ger exempel på att naturen inte förstår sig på design:
”Ta vår munhåla – en korkad konstruktion. Hos alla landlevande däggdjur fullgör den den dubbla uppgiften att vara en växelstation som både föda och andningsluft måste passera på väg till mat- respektive luftstrupen. När våra vattenlevande föregångare bland ryggradsdjuren klev upp på land för 370 miljoner år sedan uppstod nämligen ett fuskbygge som vi lever med än i dag.
Fuskbygget består i att matstrupen ligger bakom luftstrupen, så att all mat och dryck måste korsa luftstrupens öppning, vilket förutsätter att struplocket sluter till den senare i exakt rätt ögonblick, för att förhindra att maten slinker ner i fel strupe.
Hos oss människor är situationen dessutom ännu värre, ty munhålan och de övre luftvägarna har fått ytterligare en funktion – att tala. Både när vi sväljer och när vi talar måste vi temporärt avbryta andningen, genom att antingen stänga luftutbytet med lungorna (vid sväljning) eller enkelrikta det (vid tal).
Vi måste alltså klara av att koordinera tre funktioner – att äta, att tala och att andas – för att undvika kvävning, allt på grund av en korkad konstruktion som uppstod hos våra avlägsna förfäder långt innan någon talförmåga överhuvudtaget var påtänkt.
När vi som föräldrar tillhåller våra barn att inte tala med mat i munnen använder vi alltså en ytterst välbetänkt, men sentida, etikettsregel för att kompensera för korkad evolutionär formgivning.”
Göra rätt från början
När Torbjörn Fagerström nu tillsammans med två forskarkolleger – se nästa uppslag – tar sig an temat genetiskt modifierade organismer (GMO), är en utgångspunkt just den samma: Naturen vet inte om de mutationer den åstadkommer är bra eller dåliga för den nyskapade individen. Men tack vare ny vetenskaplig kunskap kan vi i växtförädling göra rätt från början.
Vi kan undvika mutationer som är misslyckade och inte sällan förorsakar lidande. Nya sorter av grödor kan skapas till lägre kostnader, både för naturen och människan. Jordbruk kan utvecklas i mer hållbar riktning.
”Vi kan ta fram växtsorter som står emot angrepp från virus, bakterier, svampar och insekter. Grödor som tål torka eller har ett effektivare sätt att ta upp näring. Växter som främjar hälsa och producerar höga halter antioxidanter eller proteiner”, säger Torbjörn Fagerström.
Detta i en situation då världsbefolkningen växer och förbrukar resurser som är ändliga. Vattentillgångar minskar i vissa områden och en del forskare förutspår att klimatförändringar kommer att förändra förutsättningarna för odling. Växtsjukdomar och skadeinsekter sprider sig till nya platser. Levnadsstandarden stiger i utvecklingsländerna och medför nya konsumtionsmönster.
”I framtiden kommer vi att behöva mer av det vi redan får från jordbruket, och vi kommer att behöva få fram nya trädgårds-, skogsbruks- och jordbruksprodukter. Samtidigt ska vi bevara mångfalden i de ekologiska systemen”, säger Torbjörn Fagerström.
Motstånd från miljörörelsen
Här blir hans ton skarpare. En del grupper närmar sig dessa frågor ”genom att stänga ögonen”. Tongivande delar av miljörörelsen motsätter sig genmodifiering av jordbruksgrödor. Man vill inte att sådana odlas eller att produkter framtagna från dem godkänns.
Diskussionerna gäller också märkning av GM-produkter i butikshyllorna. Till exempel utreder Livsmedelsverket i Sverige just nu möjligheterna att märka kött utifrån vilket foder djuren ätit, GM-foder eller GMO-fritt foder.
”I grunden är GMO-frågan inte en vetenskaplig fråga. Miljörörelsen har gjort GMO-motståndet till en identitetsmarkör och man kommer att fortsätta att hålla samma profil så länge det lönar sig opinionsmässigt”, säger Torbjörn Fagerström.
”Det finns inga vetenskapliga skäl till att vara motståndare mot gentekniken i jordbruket. Men miljörörelsen ifrågasätts sällan i medierna och har ostörd av kritik kunnat måla upp en bild av en forskar-värld som är ond och en miljörörelse som är god”, anser han.
Fördel för jättarna
Ett argument mot GM-grödor är att gentekniken gör det möjligt för multinationella företag att monopolisera utsädesmarknaden. Genteknik används också för att förändra mikroorganismer så att de producerar stora mängder av olika substanser som vi människor behöver, till exempel vacciner.
”Men medicinbranschen är precis lika monopoliserad som utsädesbranschen. Med det faller argumentet. Accepterar man GMO-framtagna mediciner kan man inte rimligtvis motsätta sig GMO-livsmedel”, säger Torbjörn Fagerström.
Han anser att miljörörelsen rentav spelar de multinationella utsädesföretagen i händerna. Det tar så lång tid att få en ny GM-sort av en jordbruksgröda prövad och godkänd för odling, att det bara är de stora företagen som har råd att söka sådana tillstånd.
”Bara företag med stora finansiella muskler har råd att betala. När det gäller innovationer så brukar man tala om the valley of death, dödens dal, som är den tidsperiod som går åt innan kassaflödet blir positivt för en investering.”
”Stora företag har råd att klättra ner i dödens dal och acceptera ett negativt kassaflöde under kanske tio år. Men de små bioteknikföretagen i Europa är chanslösa på grund av den dyra tillståndsprocessen. Opinionsläget mot genteknik gör att dödens dal är väldigt lång i det här fallet.”
Motsägelsefullt
Folk i allmänhet har ett starkt förtroende för forskare. Bara yrkesgruppen läkare rankas högre. Långt ner på listan finns politiker och journalister.
Torbjörn Fagerström nämner en undersökning som visar att många tror att GM-grödor är skadliga för hälsa och miljö. I samma undersökning framgår att samma människor ofta uppfattar den vetenskapliga metoden som det bästa sättet att nå kunskap.
Det är en ren motsägelse. Vetenskapliga fakta visar entydigt att de GM-grödor som odlas i dag inte är farliga, förklarar Torbjörn Fagerström.
”Miljörörelsen ser det inte som sin roll att ge en bredare faktabaserad världsbild. I stället tillgodoser man passivt anti-GMO-opinionen utan att gå in i en diskussion. I invandrarfrågan ser politiker det som sin självklara roll att leda diskussionen. Men när det gäller GMO så får skrämselpropagandan öppet spelrum.”
”De flesta konsumenter saknar egen sakkunskap, de kan inte göra de vetenskapliga bedömningarna. Miljörörelsen har abdikerat och med dem politikerna. Först skrämmer man upp konsumenterna, sedan utnyttjar man konsumenternas rädsla för egna syften.”
”Om ideella organisationer och politiker vill vara en del av en samhällsdynamik, så måste de också ha en strävan att skapa opinioner med respekt för fakta. Deras uppdrag är att styra upp och sanera diskussionen när den blir alltför osaklig. Det ansvaret tar de inte när det gäller GM-grödor”, säger Torbjörn Fagerström
Släkt med ockultism
Skulle det ekologiska jordbruket kunna vinna på att använda GM-grödor?
”GMO-fritt har blivit en del av det ekologiska jordbrukets koncept och marknadsföring. Tyvärr handlar den ekologiska odlingen inte i första hand om miljöhänsyn. Den är en affärsidé som förutsätter en egenart, en nisch, en speciell form av jordbruk.”
”Potatis är svår att odla ekologiskt på grund av att odlingarna ofta slås ut helt av bladmögel. Är det några som skulle tjäna på att odla motståndskraftig GM-potatis, så är det de ekologiska odlarna, eftersom de inte använder kemiska bekämpningsmedel. Även kvävehushållande sorter av vete och majs skulle vara av stort värde om man utgår från miljöhänsyn.”
”Propagandan för ekologisk odling och mot genteknik, är utslag av en vetenskapsrelativiserande strömning i samhället som stör mig enormt. Som förhållningssätt finns i det ett släktskap med ockulta rörelser.”
”Man tar till sig vetenskap om man har lust. Men om vetenskapen inte passar ens ideologi så struntar man i den. Det är en ohållbar och farlig utveckling”, säger Torbjörn Fagerström.
