Avancerat bränsle. Barrträdsspån blir fordonsbränsle i St1:s nya fabrik i Kajana. Den fungerar också som en testanläggning för planeringen av nästa fabrik.”Fabriken går nu på 30 procent av sin kapacitet och kommer till hösten att nå upp till fullskalig produktion. Vi kommer att dra nytta av testresultaten därifrån”, säger Patrick Pitkänen på St1 Advanced Fuels.

Avgörandets tid för Alholmen

140 miljoner euro i vågskålen i beslutet om etanolfabriken

Alholmen i Jakobstad hör till de fabriksområden som har klarat sig bra i konkurrensen när skogsindustrin omstrukturerat. Nu finns en chans att en ny investering på 140 miljoner euro ros hem till Alholmen.

Beslutet om placeringen för St1 Biofuels nya etanolfabrik närmar sig. Jakobstad är en av tre möjliga placeringsorter, och i mitten av juni presenteras miljökonsekvensbedömningen för en eventuell etanolfabrik på Alholmen.

Då börjar också St1:s och NEOT:s (North European Oil Trade) arbete med att bedöma de tre kandidatorternas för- och nackdelar. Alholmen och Jakobstad konkurrerar med Renforsin Ranta i Kajana och Follum industriområde i Hønefoss strax nordväst om Oslo.

”Vi räknar med att vår interna analys och rundan av expertutlåtanden tar två, tre månader. Det kräver en grundlig genomgång, eftersom vi inte vill ha några oklarheter som försenar byggandet när vi väl bestämt oss”, berättar Patrick Pitkänen som ansvarar för St1 Advanced Fuels affärsverksamhet.

Sommaren 2018 fattar St1 och NEOT det slutliga investeringsbeslutet, och 2020 är det tänkt att fabriken ska köras i gång. Förutom miljökonsekvensrapporterna spelar också många andra faktorer in i beslutet.

”Vi försöker naturligtvis få offentliga stöd för att utveckla vår verksamhet, även om stödbeloppen uppdelade per producerad liter etanol är ytterst små. Däremot spelar lagstiftning och reglering en stor roll och vi följer noggrant med den politiska diskussionen kring energifrågor både på nationell och på EU-nivå.”

Biprodukterna kan avgöra

St1 hör till de ledande bolagen i Norden inom förnybara bränslen och har satsat stort på olika tekniker för att utvinna etanol ur matrester, avfall och trä. Den nya anläggningen ska använda barrträdsspån och eventuellt returträ som råvaror och tillverka 50 miljoner liter etanol per år.

Tidigare i år togs en etanolfabrik i bruk i Kajana. Den har en produktionskapacitet på 10 miljoner liter etanol per år.

”Vi kommer att utnyttja de kunskaper och erfarenheter som anläggningen i Kajana ger oss. Den går nu på 30 procent av sin kapacitet, men till hösten ska den ha uppnått fullskalig produktion.”

Etanol har en stor efterfrågan, men också en konkurrenssituation som kräver strikta lönsamhetskalkyler. För att få lönsamhet i processerna behöver etanoltillverkarna hitta de mest lönsamma marknaderna också för biprodukterna.

”Vi sätter tillgången på råvaror, ångenergi och el i ena vågskålen och intäkterna från etanol och biprodukter i andra vågskålen. I Norge är man till exempel mycket intresserad av biogasproduktion, medan marknaden i Finland är mer gynnsam för biprodukter till gödsel. För oss gäller det att hitta de mest inkomstbringande marknaderna.”

Lignin är en av etanoltillverkningens biprodukter. Det har högt energivärde och skulle kunna användas av Alholmens Kraft för att ersätta stenkol helt och även en del av torv-användningen. Under 2016 använde Alholmens Kraft 480 GWh (gigawattimmar) stenkol och den beräknade årliga ligninproduktionen i etanolfabriken skulle motsvara omkring 600 GWh.

”I Kajana säljer vi lignin till anläggningens granne på fabriksområdet. Det är en möjlighet också i Jakobstad, men vi diskuterar med olika parter för att reda ut hur vi kan få mest lönsamhet ur våra produkter.”

Efterfrågan växer

Råvarutillgången är god i Jakobstad, även om man från UPM:s sida meddelat att Alholmens såg fortsätter leverera sitt spån till UPM:s massatillverkning på Alholmen. Däremot kan traktens sågverk bli aktuella som spånleverantörer.

Det geografiska läget i kombination med de goda logistiska förutsättningarna är ett av Jakobstads trumfkort.

”Hamnen i Jakobstad gör det möjligt att ta in partier av returträ. Det träet kan också användas som råvara i våra processer, förutsatt att det inte innehåller farliga ämnen. Generellt har Jakobstad goda transportförbindelser både till och från fabriksområdet.”

Den producerade etanolen på 50 miljoner liter ska transporteras till någon av NEOT:s distributionsterminaler för att bli en komponent i fordonsbränsle.

”Jakobstad ligger lämpligt till för terminalerna i Vasa och Uleåborg. Vi har också terminaler ganska nära de andra två orterna, så avståndet till distributionsterminalerna är ingen avgörande fråga.”

Patrick Pitkänen ser en växande marknad för etanol. Sedan 2011 består den vanligaste bensinen, 95E10, av tio procent etanol. Det finns bland politiker i Finland och EU ambitioner att ytterligare höja andelen etanol i fordonsbränslet.

”Efterfrågan på etanol är redan stor och kommer att växa. Den utvecklingen gör oss mindre beroende av importerat fossilt bränsle och förbättrar Ab Finlands bytesbalans.”

St1 har satsat målmedvetet på att utveckla tillverkningsprocesser för biobränslen och ligger väl framme i övergången från fossila bränslen till förnybara.

”Visst är det en fördel att kunna erbjuda kunderna testade produkter som kan levereras i stora tankbilar, i stället för att skicka små hinkar med varuprov som ännu ligger i labbstadiet”, säger Patrick Pitkänen.

 


Patrick Pitkänen

 

Ägarna bakom etanolfabriken


NEOT (North European Oil Trade)

• är en grossist inom olje- och bioprodukter.
• ägs av SOK (51 %) och St1 Nordic (49%).
• levererar årligen 7 miljarder liter fordonsbränslen till de stora nordiska servicestationerna St1, ABC och Shell.

 

NEB (North European Biotech)


• systerbolag med NEOT och har samma ägare.
• bygger etanolfabriken och hyr ut den åt NEOT.

 

St1


• Nordisk koncern med huvudkontor i Helsingfors.
• består av St1 Nordic som fokuserar på biobränslen och vindkraft samt St1 Group som fokuserar på
raffinaderiverksamhet.
• St1 Nordic har bioetanolfabriker i Finland, ett oljeraffinaderi i Göteborg och bensinstationer i Finland, Sverige och Norge.
• affärsverksamhet i Sverige står för 71% av omsättningen inom koncernen, Finland för 21% och
Norge för 3%.

 

SOK


• ägs av andelslagen som ingår i S-gruppen.
• ansvarar för den strategiska styrningen av S-gruppen och för utveckling av de olika kedjorna, däribland ABC.

TEXT: Johan Svenlin