El är i extrem grad en färskvara, och eftersom förbrukningen ständigt varierar på ett sätt som inte kan förutses, är det ett evigt problem att anpassa utbudet till efterfrågan.
Sedan 1998 är Finland en del av den nordiska elbörsen, Nord Pool, där den fysiska spothandeln sker, så att priserna varje dag kl. 12 (kl. 13 i Finland) fastställs för det efterföljande dygnet, på timbasis, räknat från midnatt.
En annan del av elhandeln sker på den finansiella elmarknaden, där man genom olika slags derivatinstrument (se faktarutan) kan avtala om elpriset upp till tio år framåt.
Genom denna derivathandel kan elbolag lägga in bud om att köpa eller sälja en viss mängd el till ett visst pris vid en viss tidpunkt.
”Vår egen elproduktion täcker ungefär hälften av den el som vi säljer. För perioder när vår egen produktion inte räcker till behöver vi köpa in den el som vi säljer till slutkunderna”, förklarar Andreas Rasmus, produktionschef på Herrfors.
Att köpa el på den fysiska elbörsen Nord Pool är på årsbasis ofta det billigaste alternativet, men kan periodvis vara dyrt på grund av vädrets variationer, oplanerade kraftverksstopp, med mera.
”Vi ser därför till att prissäkra våra elinköp, så att vi får el till ett visst pris vid en tidpunkt när det förväntas bli en stor förbrukning. Annars riskerar vi att vi får betala orimliga priser när våra kunder behöver el som mest”, säger Johanna Övergaard, key account manager på Herrfors.
Väder och vind påverkar
Många faktorer spelar in på elpriset. Liksom på andra marknader styrs det av utbud och efterfrågan, men elhandeln omfattas av en striktare reglering än många andra marknader och olika inslag av offentliga subventioner sätter marknadsmekanismerna ur spel.
”Till exempel är elproducenterna skyldiga att publicera information om sina kraftverk. Fördelen är att det underlättar vårt arbete med att beräkna utbudet på el”, säger Johanna Övergaard.
I Sverige och Norge utgör vattenkraften en stor andel av energikällorna och därför sätter nederbörd och nivån i vattenmagasinen en stark prägel på elmarknaden i Norden. Förr var det framför allt nederbörden och vattenmagasinnivåerna som avgjorde elpriset.
Med den allt större andelen vindkraft har elpriset emellertid blivit svårare att prognostisera. Bland annat för att vindprognoserna tappar i tillförlitlighet ju längre fram i tiden de går.
En annan faktor är de återkommande kärnkraftsrevisionerna, den översyn som kärnkraftverken gör med jämna mellanrum för underhåll, utbyte av bränslestavar och annat.
”De senaste åren har spotpriserna varit höga i augusti, september och sedan sjunkit, bland annat för att många av reaktorerna varit ur drift just då”, säger Johanna Övergaard.
Även överföringskapaciteten ger utslag. Till exempel inverkar den elkabel, som ifjol togs i bruk mellan Sverige och Litauen, på elpriserna också i Finland.
Gyllene regler
Så hur går Johanna Övergaard och Andreas Rasmus till väga för att beräkna sina bud? Det finns några gyllene regler, enkla att formulera men nog så svåra att följa.
”I teorin gäller samma råd som inom annan handel: var ute i god tid, köp när priset är lägst och sälj när det är som högst”, säger Andreas Rasmus.
”Vi försöker med tillgänglig marknadsinformation, som i vårt fall främst kommer från Power-Deriva, bilda oss en uppfattning av marknaden och sedan reagera vid bästa möjliga tidpunkt.”
En riskhandbok sätter ramar för hur Andreas och Johanna kan agera.
”Rent praktiskt gäller det att dyka ner i historisk och aktuell statistik, samtidigt som man riktar örat mot marknaden.”
”Riskhanteringen är en del av våra kontinuerliga arbetsuppgifter, som vi gör i samarbete med Power-Deriva. Vi har en genomgång varje månad inom en intern grupp där vi presenterar våra underlag och beräkningar”, berättar Johanna Övergaard.
Det är möjligt att handla med elderivatprodukter tio år framåt i tiden, men det vanliga för kunder som säkrar sina elinköp är 1–5-årsperspektivet.
”En trend på marknaden är att allt fler anlitar energikonsulter som gör analyser och ger råd för elupphandling. Motsvarande tjänster ingår direkt i våra elprodukter, om kunden så önskar”, säger Andreas Rasmus.
Batterilagring i framtiden
Robotar har tagit över på många platser i samhället, och även inom handeln med värdepapper har de visat sig kunna agera snabbare än den mänskliga hjärnan.
”Särskilt i den fysiska elhandeln, men även inom derivathandeln finns det numera robotar, men jag ser dem inte som något hot”, säger Johanna Övergaard.
Inom elbranschen räknar man med att batteriteknologin kommer att utvecklas, så att den kan börja lagra el mer storskaligt. Den dag det går att kostnadseffektivt lagra överskottsel för användning när det råder underskott, kommer prisvariationerna att jämnas ut.
”Batteriteknologin går snabbt framåt, och på längre sikt kommer batterierna sannolikt att få en betydande inverkan”, tror Andreas Rasmus.
• Derivatinstrument är ett samlingsnamn på en form av värdepapper. De vanligaste derivaten är optioner, terminer, futurer, warranter och swappar. Kännetecknande för finansiella derivat är att de är kopplade till händelser eller förutsättningar vid en specifik tidpunkt i framtiden, eller till en viss tidsperiod i framtiden.
• Derivatinstrument kan handlas antingen direkt mellan en köpare och en säljare, det vill säga genom OTC-handel, eller via organiserade börser (till exempel Nasdaq OMX Commodities). På en börs är handeln i derivatinstrument standardiserad med kända förfallodagar och kontraktsstorlekar.
Power-Deriva
Herrfors handel med elderivat sker genom Power-Deriva, ett placeringstjänstföretag i Helsingfors specialiserat sig på placeringsportföljer och handel med råvaruderivatprodukter. Företaget har tillstånd från finansinspektionen att utföra placeringsrådgivningstjänster. Företagets ägare är företagen Katternö, Karleby Energi, Kymppivoima, Oulun Energia, Pori Energia och Vasa Elektriska. Både ägarna och kunderna är starka och stabila företag. Konceptet baserar sig på transparens i verksamheten: all derivathandel sker för kundens räkning med kundens mandat. Marknadsandelen är relativt stor, och kundrelationerna långa.
