heimsprå:tji exempel
Assit
Ast, assit : inte, inte alls
ast tro:r ja he (Esse)
brö:di e so kladdo so a ast dzitar jita he (Pedersöre, Purmo)
ast va:l e na: me ho sa:tsi (Pedersöre, Purmo)
assint assit : ingenting, alls intet
do å:t jo assit (Larsmo)
assint dogär do til (Vörå)
ja fe:g e för assint (Korsholm)
Gröbbo
Bland annat formerna gräbba, gröbba, grebbo
flicka i tonåren; äv.: ung, giftasvuxen kvinna
(upptecknat i bl.a. Esse och Oravais)
Grömm
ondsint, elak, hårdhjärtad
hemsk, fasansfull, förfärlig, faslig, gruvlig;
bister (till utseendet)
he vast so grömt tär i mörkri (Pedersöre)
övermåttan stor; grovvuxen o. kraftig
in grömma baku:n (en kolossal bakugn) (Esse)
he va grömma ka:r (en storvuxen karl) (Esse)
i allmännare bet.: särdeles stor, väldig, omått-
lig, ’förskräcklig’, ’ryslig’
no grömma sa:kär! (utrop av häpnad) (Replot)
he va grömt ti fu:la i sko:ji i da: (mängder
med fåglar) (Terjärv)
grömmandis grann (ovanligt vacker)
(Nykarleby)
Kolkog
Bland annat formerna kolkog, kolkko
ödslig, dyster; hemsk (av finskans kolkko med
samma innebörd)
tä va so rosk (mycket) kolkkot o ö:dit
(Terjärv)
mycket, väldigt, ’hemskt’
men no a e endrast kolkkot sa:n
(Nedervetil) (ordet använt som
förstärkande adverb)
Leno
Bland annat formerna lenig, lenog, löno, leno,
lena, läna
upptinad, icke frusen
hal, glatt
he va lönot ti stsi:där (åka skidor) i da:
(Esse)
i:sn va grömt läna (Terjärv)
Pito
Bland annat formerna petog, petot, pito, pi:tå
gnällig, ynklig; gråtmild; snarstucken, lätta
-stött
tu e pito so rå:mar fö assit (gråter för
ingenting alls) (Karleby)
karan e pitoari än kvinnfoltji (Munsala)
om ljud, röst: pipig, gäll
ån ha:r så tänn pi:tåt ju:d (Houtskär)
Kolon markerar lång vokallängd.
Källa: Ordbok över Finlands svenska folkmål,
http://kaino.kotus.fi/fo/
