Väntar himmel eller helvete? Eller både och? Den artificiella intelligensen, AI, är i snabb takt på väg att förändra vår tillvaro. Är vi beredda på det som kommer, frågar AI-forskaren Caj Södergård.
Karl Vilhjálmsson

Framtidens namn är AI

Utvecklingen svindlar – din mobiltelefon är intelligentare än alla superdatorerna tillsammans vid månfärden 1969

Om inte alltför många år kanske din dag börjar med att du väcks ur sömnen med ett vänligt ”god morgon”, varpå en mjuk röst meddelar: ”Nu är den optimala tiden för dig att stiga upp, vi lät dig sova förbi djupsömnsstadiet och du har nu 45 minuter på dig för morgonbestyren.”

En dämpad belysning slås automatiskt på när du hasar i väg till badrummet. Spegeln där registrerar ditt ansikte och en röst upplyser om att dina hälsovärden i dag är normala. I köket är din frukost färdigt förberedd så som du kvällen innan sagt att du ville ha den. Kanske frågar kaffemaskinen om du vill ha ditt kaffe på vanligt sätt eller föreslår att du ska testa en litet annan bryggning, som den baserat på dina tidigare kaffeval tror att du skulle kunna tycka om.

Kanske svarar du ”nej, det vanliga”. Gör du det med lite irriterad röst, förstår kaffemaskinen att den i fortsättningen ska vara mer restriktiv med att föreslå att du ska bryta dina vanor.

Kanske vill du ta del av nyheter från världen medan du njuter av morgonmaten. Men inte vilka nyheter som helst. ”Visa sportnyheterna och vädret”, säger du kanske, med tillägget: ”Ja, har det hänt något viktigt i politiken, visa det också. Men bara om det är viktigt.” Kanske vill du se nyheterna projicerade på köksväggen, eller så visas de som ett hologram strax bakom müslitallriken.

Kanske frågar du också hur det är med din mamma på äldreboendet. Kanske är svaret att hon haft en orolig natt, men att hon tagit sin medicin som ordinerat och för tillfället sover. Kanske ber du systemet hälsa henne från dig och meddela att du kommer på besök på söndagen.

caj-sodergard

De möjligheter den artificiella intelligensen ger är närmast oändliga. En grund för utvecklingen är det binära talsystemet, som gör att allt kan kokas ner till informationsserier baserade på ettor och nollor.
Bild: Karl Vilhjálmsson

Så fortsätter dagen. Du tar på dig smarta kläder med inbyggda små sensorer som känner av din kropp och diskret informerar dig om sådant du kan behöva veta, som risken för att du ska lukta svett.

Utomhus står gräsmattan i perfekt skick. I forntiden körde primitiva robotar av och an och klippte gräset utan hänsyn till hur växtligheten mådde, numera är det en självklarhet att robotarna vattnar gräset och ger det näring i exakt den dos som det enligt sensorerna i gräsmattan behöver.

Förstås står din bil färdigt beredd och du kommunicerar muntligt också med den, liksom med allt annat. Orden ”till jobbet” räcker för att bilen ska checka hur den tar sig dit den smartaste vägen.

Kanske känner du för att i dag för ovanlighets skull sätta dig vid ratten, som man gjorde förr, eller så ber du bilen att köra själv och i stället koppla upp dig mot din arbetskollega, för att förbereda det möte ni tillsammans ska delta i senare under dagen.

Kanske reflekterar du över hur mycket enklare livet är jämfört med i din barndom. Eller så är det här en tillvaro som känns så självklar att allt annat vore konstigt. Kanske undrar du förvånat hur i hela friden vardagen kunde fungera på den tiden då man inte ens kunde tala med sina apparater och själv både måste åka till en butik för att handla mat och sedan dessutom tillaga den.

Kanske minns du att man förr också behövde nycklar till allt, dessutom olika nycklar till olika dörrar, och massor med lösenord i alla möjliga sammanhang, som att checka sitt bankkonto, betala med kreditkort eller till och med för en så enkel sak som att använda sin mobil. ”Verkligen stenålder”, tänker du när du anländer till din arbetsplats och tittar mot dess ytterdörr, som smidigt öppnar sig genast då den identifierar ditt ansikte.

Inte heller det här med jobb är som förr. Fysiskt arbete är utrotat, ingen ska behöva riskera att överanstränga sin kropp med sådant som tunga lyft eller riskera att utmattas psykiskt på grund av monotona sysslor.

Ingen behöver heller numera bekymra sig över bristande språkkunskaper. Systemet översätter automatiskt mellan alla de större språken. Du kan uttrycka dig exaktare, friare och roligare. Samma med skriven text, du får direkt upp översättningen på din skärm, för den händelse du inte vill ha den uppläst på ditt eget språk.

Egentligen skulle de flesta inte ens behöva träffas på en arbetsplats, utan kunna jobba hemifrån eller från det ställe de råkar vara på. Men kanske har det visat sig att många faktiskt vill träffa andra människor och att många når bättre arbetsresultat, om de möts i grupp.

Kanske uppfattas du av dina kolleger som en hurtbulle. Eller tvärtom som motsatsen, en som tack vare en smart app blir vägledd så att din kropp utsätts för så lite fysisk ansträngning som möjligt. Kanske uppstår även tjafs mellan de här grupperna på jobbet, de som hävdar att muskler är något positivt och att man inte kan snacka sig till muskler, och de som beskriver ett sådant synsätt som förlegat och uttryck för hets och gammaldags fåfänga.

I den här stilen kunde beskrivningen av framtiden fortsätta. Men är det en rättvis beskrivning? Hur långt in framtiden ligger de här sakerna?

Frågan går till Caj Södergård, forskningsprofessor på Teknologiska forskningscentralen VTT och en av dem som ligger i frontlinjen i Finland i fråga om AI. Så här svarar han:

Om att väcka någon vid den optimala tidpunkten utifrån sömncykeln
Det kan göras nu – produkter finns ute. Ett exempel är så kallade bäddsensorer, som stoppas under sängmadrassen och som registrerar sovarens sömntid, sömnkvalitet, sömnfas – som djupsömn – med mera, och även sådant som puls och återhämtning (=pulsvariation) och rapporterar detta vidare till hemdatorn via molnet.

Med sådan teknik eller alternativt med smarta klockor och armband samt röstsyntes och program som Apples Siri och Google Assistant (tidigare Now), som har koll på din kalender, kan man implementera detta redan med dagens teknik.

Om belysning som slås på automatiskt baserat på hur du rör dig
Kan göras redan nu med sensorer monterade i rummet. Många har redan installerat sådana intelligenta lampor i sina hem.

Om speglar som upplyser om ditt hälsotillstånd
Identifieringen kan göras redan nu, även vissa hälsovärden som puls, stressnivå och andning kan ges redan nu, och mera brett om några år. Det här kräver en ”spegeldisplay” med tillräcklig upplösning och välkalibrerade färger, så att det liknar en riktig spegel. Finns om kanske fem år, men kan redan nu arrangeras om spegeln kombineras med en kamera och skärm.

Om färdigt förberedda frukostar
Köksrobotar finns redan, om 5-10 år kan vi räkna med lösningar för vanliga konsumenter. En del mekaniska lösningar behövs i köket förstås.

Om kaffemaskinen som föreslår alternativ bryggning
Kaffemaskiner utbyggda med röstigenkänning finns troligen någonstans redan nu, saken kan även ordnas om kaffemaskinen till exempel kopplas ihop med Amazon Alexa eller Google Assistant (virtuella assistenter som interagerar över en bred skala med sådant som är uppkopplat). Kaffemaskinen kunde också föreslå något helt nytt, fritt från tidigare val, eller något som din kompis eller förebild föredrar.

Om att kaffemaskinen tolkar tonen i din röst
Finns redan, även om exaktheten hela tiden förbättras.

Om att visa utvalda nyheter i nyhetssändningar
Finns redan i bland annat Amazon Alexa och Google Assistant, visning kan ske på datorskärm eller en tillkopplad TV.

Om att bedöma nyhetens viktighet baserat på dina preferenser
Har funnits i laboratorier sedan 1980-talet, en väl fungerande version på svenska eller finska kräver dock några års anpassningsarbete.

Om projicering av nyhetsbilder på köksväggen
Kan göras redan nu med små projektorer.

Om projicering av nyhetsbilder som hologram
Äkta hologramlösningar kommer om kanske tio år. Redan nu når man liknande upplevelser med virtuella glasögon, men de är för besvärliga för vanliga nyhetskonsumenter.

Om automatiska rapporter om och kommunikation med anhöriga på äldreboende eller sjukhus
Många skypar redan över iPads och andra läsplattor. Lösningarna kommer att bli allt användarvänligare, så att äldre kan använda dem med nöje. Många utvecklingsprojekt pågår som bäst med syftet att förbättra kommunikationen mellan anhöriga och intagna.

Om kläder som ger dig information om olika kroppsfunktioner
Finns redan i dag i specialkläder för stridspiloter, brandmän, soldater och andra. Finns också i löpskor. Kommer mera allmänt om 5-10 år.

Om robotar som sköter gräsmattan perfekt, inte bara klipper den
Ge till exempel Husqvarna tio år, så är det fixat. Detsamma gäller i större skala inom jordbruket, automatstyrda traktorer kommer att kunna gödsla åkrarna optimalt genom att utnyttja information från sensorer i marken samt bilder från drönare, flygplan och satelliter.

Om bilar som förstår dina kommandon och checkar den smartaste färdvägen
Dagens navigatorer gör det här redan, till exempel genom Google Maps med röststyrning.

Om självkörande bilar
Finns som bekant redan, till exempel VTT har testat bilen Matti i Finland. För ett brett ibruktagande i Finland tar det nog ännu ett antal år, bland annat måste lagar stiftas som reglerar ansvarsförhållandena. Våra vintriga vägar är också en utmaning, till exempel syns inte vägmarkeringarna på isbelagda vägar.

Om dörrar som öppnar sig genom att identifiera ditt ansikte
Finns redan i butiker, i testversion även i Finland. Vissa mobiltelefoner öppnar skärmlåset åt sin ägare med samma teknik.

Om automatisk översättning mellan språk
Det här har tagit stora steg framåt de senaste åren i takt med att maskinell inlärning med så kallade djupa neurala nätverk har tagits i bruk. Var och en kan gå in till exempel på Google Translate och testa. Översättningen är långt ifrån perfekt, men helt förståelig. Kvaliteten blir hela tiden bättre, speciellt mellan de större världsspråken. Svenska och finska är förstås små språk och släpar efter i den här utvecklingen.