Herrfors-Näts linjemontörer Mikael Peldan och Tuomas Keränen tar ner den uttjänta luftledningen i Eugmo.

Hårt arbete att skydda elnätet

Så fort tjälen släpper fortsätter Herrfors-Nät arbetet med att gräva nya kabeldiken. Under året ska ytterligare 40 kilometer jordkabel ersätta luftledningar.

 

Det är bitande kallt i Eugmo när Herrfors-Näts linjemontörer Tuomas Keränen och Mikael Peldan river gamla luftledningar som kopplats ur elnätet efter att de ersatts av jordkabel. De uttjänta elledningarna rullas upp på en spole och körs till återvinning. Den nya sträckningen med jordkabel ger eugmoborna en säkrare elförsörjning, som ska stå sig mot krävande väderförhållanden.

”Vi fokuserar på byggplaneområden, där de mer väderkänsliga luftledningarna i mellanspänningsnätet etappvis ersätts med jordkabel. Samtidigt ersätts stolptransformatorer med parktransformatorer, som förbättrar möjligheterna till kringmatning i samband med störningar”, berättar Kristian Finell, vd för Herrfors-Nät.

En del av investeringarna går också till automation, som fjärrstyrning av frånskiljare vid kritiska knutpunkter.

”Automationen håller störningarna på ett minimum och snabbar upp förloppet när vi åtgärdar elavbrott. Vanligtvis är
personalstyrkan fullt sysselsatt när elavbrott slår till, så det är till stor hjälp att vi kan styra frånskiljare på distans.”

Satsningarna på att vädersäkra elnätet kommer att fortsätta under 2019 enligt samma strategi som tidigare och med
ungefär samma budget som de senaste åren.

”Budgeten för i år ligger på drygt sju miljoner euro, och vi fördelar projekten jämnt mellan de områden som ingår i vårt nät”, förklarar Kristian Finell.

Johan Svenlin

Luftledningar prövas hårt av naturen. Hård vind kan fälla träd över linjen, isbeläggning och tunga snölaster kan knäcka ledningarna. Dessutom orsakar fåglar ibland elstörningar, särskilt i samband med flyttrörelser norrut och söderut.

Ger säkrare elförsörjning
Bakgrunden till satsningarna är bland annat elmarknadslagen från 2013, som kräver att landets elnätsbolag fram till 2028 ska ha vädersäkrat sina elnät. Ett konkret krav är att elavbrott inom byggplaneområden efter 2028 får pågå högst sex timmar, medan maxtiden för områden utanför byggplaneområden är 36 timmar.

”Finland har i europeisk jämförelse ett mycket stabilt elnät, men det är viktigt att vi fortsätter att göra det ännu mer hållbart mot väderbelastningar. En konsekvens av att elkunderna får en tryggare elförsörjning är dock att elnätsbolagen, för att täcka investeringarna, måste ta ut högre överföringsavgifter av sina kunder,” konstaterar Kristian Finell.

Insatserna trappades upp 2015, när andelen jordkabel i Herrfors-Nät elnät låg på 14 procent. I dag är andelen jordkabel uppe i 26 procent, och under 2019 kommer ytterligare drygt 40 kilometer jordkabel att grävas ner. Planen sträcker sig fram till 2028, när andelen jordkabel ska vara 40 procent.

”Då kommer vi att uppfylla kraven på vädersäkring i lagens mening, men det betyder förstås inte att vi är helt skyddade från elstörningar. Olika extremvädersituationer kan uppstå, så tyvärr är det inte otänkbart att vi drabbas av långa elavbrott också i framtiden.”

Begränsad sikt i storm
Med stormen Aapeli i färskt minne förstår man vilka påfrestningar elnätet måste uthärda. Under den stormiga natten mellan 1 och 2 januari välte kraftiga vindbyar omkull massvis med träd. Vissa föll över elledningar och orsakade elavbrott.

Många nätbolag längs Östersjön och Bottniska viken hade stora svårigheter att återställa elförsörjningen för sina kunder, vissa elkunder var strömlösa i flera veckor. Även inom Herrfors område drabbades en del kunder av elavbrott, dels i Jakobstad och dels i Maxmo, och här pågick elavbrotten för de mest utsatta fastboende kunderna i över tolv timmar. För ett mindre antal sommarvillor var avbrotten ännu betydligt längre.

”Stormen slog den här gången till som värst längs kusten, vilket gjorde att vi kunde koncentrera oss på ett ganska smalt geografiskt område. Ändå krävdes ett jättearbete på driftcentralen och tappra insatser av våra montörer ute på fältet, där sikten knappt var tio meter trots de starka strålkastare de hade till hands.”

I Jakobstad brast en högspänningsstolpe i närheten av Permo elstation mitt under stormen, vilket fick till följd att stora delar av regionen för en stund slocknade. Genom hårt arbete och tack vare goda kringmatningsmöjligheter kunde Herrfors relativt snabbt förse kunderna med el igen.

Jag vet inte exakt varför andra bolag hade längre avbrott, men vi arbetade som vanligt utifrån metoden att koppla tillbaka så många som möjligt så fort som möjligt. Vi måste prioritera, det är helt nödvändigt trots att det kan kännas jobbigt.”

 

Jordkabel är inte perfekt
Luftledningar är utsatta för påfrestningar från naturen, men Kristian Finell påminner om att även jordkabel har sina brister.

”Jämfört med luftlinje är jordkabel förhållandevis dyr att anlägga och den är också svårare att reparera om det inträffar störningar. Det kan uppstå störningar om monteringen gjorts slarvigt, och även tjälen kan ställa till problem.”

Kvalitet och kostnadseffektivitet är ledorden när Herrfors-Nät bygger ut elnätet. Därför utförs största delen av arbetet med egen personal.

”Vi köper grävtjänster av utomstående bolag, men föredrar att göra kabelmonteringen själva, för att ha kontroll på vårt eget nät.”

Herrfors-Nät äger även en ansenlig del av regionnätet, den med högspänning, från Toby i söder via Katternö elstation och Jakobstad till Ylivieska i norr.

”I regionnätet har vi under de senaste åren förnyat flera elstationer enligt en långtidsplan och vi underhåller också regionnätet kontinuerligt.”

Stolpen i Permo som knäcktes av Aapeli hör till en modell som nu blir uppgraderad, för att stå emot påfrestningar. Redan under fjolåret inleddes en operation gällande de höga högspänningsstolparna där metallstag byts ut mot en betongkonstruktion.

”De sura sulfatjordarna här i Österbotten orsakar korrosion på metallstagen, därför måste vi byta ut dem. Vid störningar på högspänningsnätet blir ett stort antal kunder drabbade. Därför är det speciellt viktigt att se till att högspänningsnätet håller också i svårt väder”, säger Kristian Finell.

TEXT: Johan Svenlin