Sedan länge är elbolagen i växande utsträckning också it-bolag. Och med den pågående AI-utvecklingen går processen in i en ny fas.
Detta syns inte minst inom CIO-chefen Robert Ståhls egen avdelning inom Herrfors, business technology.
”Kundrelationer, marknadsföring och programvaruutveckling är de områden där vi nu ser en snabb utveckling”, säger han.
Han beskriver hur den interna effektiviteten och produktiviteten ökar, och hur det åtminstone nu till en början handlar om ganska lågt hängande frukter.
”Till exempel är det numera ofta överlägset att använda en AI-chattbot i stället för Google, som när vi kört fast och behöver någon viss information vid programkodning”, säger han.
Det kan exempelvis handla om Herrfors plattform för integrationer, Frends, som möjliggör flytt av data mellan olika system. Här behöver ofta programvarukod skrivas för att lösa specifika formateringsproblem.
En viktig iakttagelse är att jobbet samtidigt blivit roligare.
”Vi får göra nya saker, testa annorlunda arbetssätt och märker att vi löser problemen smidigare. Så förutom att vi ser kvalitetsförbättringar ökar medarbetarnas arbetsglädje”, säger Robert Ståhl.
Här kan du läsa en artikel om chattboten som snart ska finnas för användning inom Herrfors kundtjänst.
”Många av de frågor som kommer in via e-post och telefon är av samma typ, till exempel kring fakturor, avtal och användningen av våra appar. Sådana frågor ska många gånger kunna tas om hand av vår chattbot, som ju dessutom kan vara i tjänst dygnet runt.”
”Det här skapar utrymme för mera fokus på betjäning åt dem som faktiskt vill ha eller som behöver få personlig service.”
Robert Ståhl påpekar att kunderna ofta också ger konstruktiv feedback och lämnar konkreta förslag. ”Den här återkopplingen är jättetacksam för oss som leverantör.”
Ett exempel på europeisk nivå där AI snart ges en central roll handlar om hur kapaciteten i elnäten kan optimeras. Bakgrunden är att betydande delar av elnäten inte kan användas fullt ut, både av säkerhetsskäl och för att de inte är konstruerade för de varierande flöden som hör ihop med energiomställningen.
Till exempel införs så kallad flödesbaserad (flowbased) marknadskoppling på elbörsens dagen före-marknad i Norden nu i slutet av i oktober.
I korthet gör AI beräkningar för hur kapaciteten i elnäten ska dimensioneras. Var finns oanvänt utrymme i nätet och var finns risk för överbelastning? Hur kan elflödena styras upp, så att nätet kan utnyttjas bättre? Utan att de säkerhetsmarginaler överskrids som behövs för att elsystemet inte ska haverera.
I den här processen är det fråga om oerhörda mängder data som baserat på en rad parametrar ska hanteras av den superalgoritm, benämnd Euphemia, som räknar fram elpriserna på elbörsen.
Överfört till ett lite annat perspektiv – elsystemets utveckling mot allt större volatilitet och ett allt större balanseringsbehov – kan AI kanske även användas för att utveckla nya produkter och tjänster. Behovet av sådana är i varje fall enormt.
Robert Ståhl rekommenderar alla att vara nyfikna och testa AI-botar som Chat GPT, men göra det med eftertanke. Den data som läggs ut på chattboten används i dess ständiga träning för att bli smartare.
”Vi är inom Herrfors jättenoga med att på publik AI inte lägga ut något som kan tänkas vara konfidentiellt eller sådant som innehåller personuppgifter. Vi ska komma ihåg att det är fråga om en omogen teknik.”
Så tänk till, speciellt om du laddar upp någonting. Ställer du bara frågor till AI, så är risken kanske inte så stor, men handlar det om väldigt personliga saker bör man ändå vara försiktig.
”Likaså bör man komma ihåg att chattboten yrar och hallucinerar, om den inte vet vad den ska säga. Och den kan vara jätteövertygande. Det kan låta som om AI skulle ha svar på allting, men det är inte alls sagt att det stämmer.”
”Vi ska komma ihåg att AI inte är ett självändamål, utan ett verktyg för att vi ska hitta smartare och effektivare lösningar. Men vi får inte tillskriva AI förmågor som den inte har. Du måste veta vad AI gör, för annars kan det hända att chattboten lurar dig till något helt vansinnigt.”
Hur kommer det att se ut om fem år?
Alla former av digitalisering går väldigt starkt framåt nu, säger Robert Ståhl, och speciellt när man ser till de enorma steg som AI tagit det senaste halvåret.
”Man har pratat i många år om att automatisera saker och ting, nu sker det verkligen på allvar. Och fem år är i det här sammanhanget en lång tid. Det inser man om man går fem år tillbaka i tiden – många system i vår bransch såg då helt annorlunda ut.”
”Det känns lite som en automatisering på steroider redan när jag ser på vår egen avdelning och vad vi funderar på att göra under det närmaste året. Det blir ett rejält skutt framåt, speciellt när det kommer till att analysera data och arbeta mer enhetligt.”
Ger AI nya verktyg också för de mindre goda krafterna?
”Ja, absolut. Inte bara good guys använder AI, utan i hög grad också skurkarna, de må sedan vara statsfinansierade aktörer som drivs av politik eller moderna banditer med huvudsyfte att komma åt pengar. Vi kan utgå från att alla använder AI, både till anfall och försvar.”
”En illasinnad makt kan inte ta över AI, men däremot använda AI-verktyg för att ställa till problem på olika håll. Och det gör de helt garanterat, oberoende av om någon frågar om saken eller inte”, säger Robert Ståhl.
Hur rädda ska vi vara?
Två frågor till Robert Ståhl:
Skräckscenarierna om att AI ska ta över världen
– hur rädda ska vi vara för dem?
”Jag ser det som science fiction. Vi pratar ju då om att it-systemen blir självmedvetna och uppfattar människan som fienden. Men jag har svårt att se att människans kreativitet kan ersättas. Däremot behöver vi ärligt konstatera att många arbetsuppgifter är på väg att försvinna.”
”Ett exempel är finanstjänstebolaget Klarna, som nyligen avskedade 700 medarbetare, framför allt med hänvisning till att AI genom en storskalig implementering kan ta över mycket av deras arbete.”
Kommer – som det brukar sägas vid teknikskiften
– nya typer av jobb att uppstå när de gamla försvinner?
”Jag ser framför mig att AI framöver åtminstone kommer att utföra de repetitiva uppgifterna. En fråga vi ställs inför är om AI ska göra det enkla eller det svåra. Jag kan tänka mig att arbetsuppgifterna framöver att bli mer personligt utformade, så att du ännu mer än förr bidrar med din personliga know-how, medan AI sköter bulken.”
”Det innebär en ny situation både för arbetsgivare och anställd. Kanske en uppdelning i människor som trivs med kreativa och utmanande uppgifter och människor som hellre vill ha ett mer statiskt jobb?”
”Jag tror inte alls på scenariot att robotar gör allt jobb och att vi inte längre behöver göra någonting själva. Däremot kommer kraven på arbetsmarknaden helt säkert att förändras. Många kommer att behöva vidareutbilda sig för att hänga med.”
