Kompromiss med sanningen

Greenwashing

En kritik mot systemet är att den inbjuder till greenwashing, ”ett sätt för smutsiga elproducenter att få sin elförsäljning att se snygg ut”, enligt Johan Malinen.

Att skrota systemet skulle dock ge andra problem:

”Det skulle inbjuda aktörer att göra overifierbara påståenden om sin el, till exempel elhandlare som inte har någon egen produktion. Man hamnar lätt i en debatt om varifrån elen egentligen kommer, det blir så obegripligt komplicerat”, säger Johan Malinen.

En felkälla är också att en viss procent av elen försvinner på vägen från produktionen till slutanvändaren (se artikel på föregående uppslag). Hur nätförlusterna ska hanteras i ursprungsmärkningen är inte utrett.

Johan Malinen reagerar själv över konflikten mellan de fysiska och finansiella elsystemen och den långa tid som ursprungsgarantierna gäller.

”Jag ser valet av tolv månader som en kompromiss mellan vad som sant och administrativt möjligt. Systemet skulle vinna i trovärdighet med en kortare period”, säger han.

Med dagens mål att mäta elförbrukningen timvis, vad hindrar att ursprungsgarantierna utfärdas för en timme?

”Om garantierna ska annulleras timvis, måste också en residualmix räknas ut varje timme. Med dagens teknik och regelverk är det tyvärr praktiskt omöjligt.”

”Man kan också fråga vad det innebär i mervärde om slutkunden får en idé om elens ursprung som är nästan sann, men ändå inte riktigt”, säger Johan Malinen.

 

Inte samma genomslag

I Finland har politikerna inte gått lika långt i fråga om ursprungsgarantier som i Sverige, och systemet har heller inte fått samma genomslag.

”Hos oss måste sedan juli 2013 ursprungsgarantier ges för den el som säljs som förnybar. I motsats till Sverige kan ursprungsgarantier inte ges för till exempel kärnkraftsel”, berättar Antti Paananen, marknadsdirektör på den finländska Energimyndigheten.

Under 2014 var 38,8 procent (25,4 av 65,4 TWh) av nettoproduktionen av el i Finland förnybar. För drygt 80 procent av denna förnybara el skaffade elhandlarna ursprungsgarantier.

Som jämförelse utgjordes 2014 residualmixen (alltså den andel av elkonsumtionen som elförsäljaren inte har skaffat ursprungsgarantier för) för Finlands del av fossil el 44,2 procent, kärnkraftsel 46,4 procent och förnybar el 9,4 procent. Den faktiska andelen fossilt i Finlands nettoelproduktion under året var 26,6 procent.

Hur klassificeras den el som Finlands får in genom sin stora import?

”För el från Ryssland kalkyleras residualmixen utgående från den ryska elmixen. För den el från EU-länderna som inte har ursprungsgarantier används den europeiska residualmixen”, säger Antti Paananen.

sid43_bild

Antti Paananen, Energimyndigheten, Finland.

Föga styrverkan

Ett argument bakom ursprungsgarantierna är att de ska ge en styrverkan i elsystemet. Johan Malinen bedömer att denna är ytterst begränsad.

”För de flesta kraftslag är priserna för låga för att ursprungsgarantin ska vara ett verktyg för att driva fram en speciell elproduktion. Det finns många andra metoder för det. Ursprungsgarantin är mer ett sätt att boka upp vad som tillhör vem på ett organiserat sätt.”

Ursprungsmärkningens positiva effekt är att den minskar frestelsen till vilseledande marknadsföring hos elhandlarna, enligt Johan Malinen.

Ett exempel är ett välkänt elbolag som i Sverige profilerar sig som förnybart. Under en period lovade bolaget hundra procent solel till alla som ville ha. En granskning visade att den solel som bolaget faktiskt förfogade över motsvarade behovet hos ett enda normalstort egnahemshus under ett år.

 

Faktaruta

Minimikravet är en ursprungsmärkning av elen i kategorierna förnybart, kärnkraft och fossilt. Inget hindrar att ursprunget specificeras mer detaljerat.

För att hantera systemet på europeisk nivå tillämpas ett system EECS (European Energy Certificate System) skapat av AIB (Association of Issuing Bodies), en samarbetsorganisation för de myndigheter och företag som utfärdar ursprungsgarantier.

Bakom beräkningsmodellerna (RE-DISS, Reliable Disclosure Systems for Europe) står det finländska företaget Grexel.

TEXT: Svenolof Karlsson BILDER: Gun-Marie Wiis, Karl Vilhjálmsson