Erik Brandsma, generaldirektör, Energimyndigheten
Leif Denneberg, generaldirektör, Jordbruksverket
Björn Risinger, generaldirektör, Naturvårdsverket
Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen

Myndighetschefer i utspel för bioenergin

Generaldirektörerna för fyra svenska myndigheter – Energimyndigheten, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen – efterlyser i ett gemensamt utspel utökade styrmedel som gynnar bioenergin.

Användningen av bioenergi i Sverige har fördubblats de senaste 25 åren och utgör i dag en tredjedel av den totala energianvändningen i landet. Till exempel stod biodrivmedel för en femtedel av transportbränslena i Sverige under 2016.

Trots det har bioenergin en fortsatt stor och slumrande potential både i Sverige och internationellt, enligt de fyra generaldirektörerna. I en gemensam debattartikel beskriver de mångfalden i energiutvinningen inom området:
”I Sverige är råvaran till stor del restprodukter från skogsbruket, men också från industrier baserade på virke som massafabriker och sågverk. Från jordbruket kommer bioenergi från energigrödor, odlingsrester och livsmedelsindustri. Även stallgödsel kan ge biogas till transportbränsle. 10 procent av den svenska veteskörden går i dag till produktion av etanol. När vi slänger potatisskal och matrester hemma i köket kan avfallet rötas till biogas.

Den bioenergi som är mest lönsam och har stor potential att växa globalt är restprodukter från jordbruk, skogsbruk och skogsindustri. Gallringsvirke och energigrödor kommer att efterfrågas i högre grad framöver, och den produktionen kan öka. När vi använder grenar, trädtoppar och andra restprodukter från produktionsskogar för energiändamål ersätter förbränningen av biomassan en del av den naturliga nedbrytningen i skogen.

Inom skogsindustrin finns stora möjligheter att bättre ta till vara restprodukterna och utveckla effektiv samproduktion av produkter, till exempel att göra pappersmassa och fordonsbränsle i samma fabrik. Inom jordbruket fortsätter arealen jordbruksmark att minska, och åkermark som hotas av nedläggning kan i stället användas för produktion av energigrödor.”

 

Samtidigt förklarar generaldirektörerna att bioenergin måste produceras ”på rätt sätt” och listar de här kraven för bioenergin:

  • Den får inte försämra den biologiska mångfalden i skogen
  • Den måste bibehålla markens långsiktiga produktionsförmåga
  • Den får inte försämra kvaliteten i mark och vatten
  • Den måste upprätthålla kolförråden i växtlighet och mark
  • Den måste medföra klart lägre utsläpp av växthusgaser än fossila bränslen
  • Den får inte orsaka skadliga utsläpp av föroreningar
  • Den måste garantera mänskliga rättigheter och arbetarskydd
  • Den måste ha en låg energiinsats när den transporteras och förädlas

 

För att få allt detta på plats efterlyser de skärpning av de styrmedel som finns i dag och samtidigt införande av nya, för att fasa ut det som är sämst för miljön. Sedan kan ”de acceptabla alternativen” konkurrera fritt.

Deras medicin är att höja kostnaderna generellt för klimatpåverkande utsläpp ”till dess att utfasningen av fossila bränslen går tillräckligt snabbt”. Till detta hör att trycka på så att priset på koldioxid inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter får effekt.

TEXT: Svenolof Karlsson