Werner Langen, CDU, tysk tongivande ledamot i Europaparlamentets energiutskott, vill inte ha någon supermyndighet för EU:s energireglering.
Europaparlamentet

Nej till ny supermyndighet

De folkvalda i Bryssel vill inte ha en ny supermyndighet för den europeiska energitillsynen, skriver Bengt Magnusson.

Europaparlamentets utskott för industri- och energifrågor (ITRE) har under sommaren lagt fram en egen rapport om det paket om energimarknadsdesignen som EU-kommissionens aviserat.

Bakgrunden till rapporten är att EU-kommissionen sommaren 2015 lanserade flera dokument om den europeiska inre marknaden, med tre prioriterade politiska mål:

 

  • Det bör skapas en EU-omfattande elmarknad med tydliga prissignaler för nya investeringar.
  • En grund bör läggas för en europeisk strategi för en trygg elförsörjning.
  • Det regionala energipolitiska samarbetet bör stärkas.

Här några av de utmaningar som Werner Langen och hans kolleger listar:

  • de senaste årens växande importberoende av olja och gas
  • bristande diversifiering
  • höga energipriser på grund av statliga skatter
  • den totala ökade energiefterfrågan i världen
  • säkerhetsrisker för produktions- och transitländer
  • kampen mot klimatförändringar
  • få framsteg vad gäller energieffektivisering
  • konsekvenserna av den växande andelen förnybar energi
  • integrationen och sammankopplingen av energimarknaderna
  • snedvridningar på marknaden på grund av olika stödsystem

Rapportören i ITRE, Werner Langen, kristdemokrat i grupperingen EPP, konstaterar att ”elmarknaderna i dag fortfarande är mycket nationellt orienterade och bygger på ländernas eget ansvar för energimixen”. De nationella energimixerna utformas dessutom väldigt olika i länderna – medan vissa länder avvecklar kärnkraften, bygger andra ut den, till exempel.

ITRE tror att en mekanism med ”knapphetspriser” (som driver upp elpriset i bristsituationer, så att vissa storförbrukare stoppar verksamheten) skulle kunna vara ett viktigt inslag i en framtida marknadsmodell, även om tvivel kvarstår om huruvida endast en fri prissättning på elmarknaden kan säkra tillräcklig försörjningstrygghet.

EU-kommissionens plan att utöka den nuvarande balansmarknaden för energi bemöts av ITRE med tydlig skepsis. Innan sådana åtgärder vidtas behövs en grundlig marknadsanalys, eftersom balansområdena i vissa medlemsstater kan vara för små för att effektivt kunna tillhandahålla reservel.

Under alla omständigheter bör man enligt ITRE se över de nuvarande stödsystemen. Det tyska systemet med inmatningsprioritet och 20-åriga garantipriser är dåligt anpassat för att reagera på marknadens prissignaler.

En anmärkningsvärt kraftig markering gör ITRE i fråga om EU-kommissionens förslag att utöka EU:s lagstiftning på energiområdet. Man erkänner i artiga ordalag att EU:s byrå ACER (se artikel nedan) har en funktion. Men mellan raderna dryper texten av kritik mot den hittills ineffektiva roll ACER har spelat, eftersom byrån ännu efter fem år inte har rätt sorts resurser till förfogande och en svag ledning.

Skulle den europeiska energitillsynen alltså kräva en ny supermyndighet?

Det viktiga beskedet från ITRE är att någon sådan vill Europaparlamentarikerna inte veta av.

TEXT: Bengt Magnusson