I frågan om Finlands relation till Nato har Gustav Hägglund bytt ståndpunkt – två gånger.
”Länge tedde sig ett Natomedlemskap som en naturlig fortsättning till Finlands integration i väst. Men när jag som ordförande för EU:s militärkommitté besökte de tio länder som kandiderade till EU och Nato, möttes jag av samma visa.”
”De ville skrota den allmänna värnplikten och skära ner på försvaret till enbart en krishanteringsstyrka på några tusen man, som kunde delta i Natos och USA:s operationer. Därutöver ville man lita på att ett tacksamt USA skulle försvara deras länder.”
”Det var en farlig tankegång, som kunde spridas till Finland om vi blev medlemmar i alliansen. Ett trovärdigt eget försvar är den säkraste grunden för ett lands självständighet och trygghet. Utomstående hjälp är välkommen, och ju bättre landet kämpar, desto mer hjälp kommer sannolikt också.”
Efter besöken i kandidatländerna blev Gustav Hägglund en motståndare till att Finland skulle gå med i Nato.
Rysslands krig mot Ukraina kullkastade sedan med en gång alla argument mot ett Natomedlemskap. Den 24 februari i år blev Gustav Hägglund på nytt Natoförespråkare.
Varför gav Putin order om att anfalla Ukraina?
”Viktigast var nog Putins önskan att återställa det ryska imperiet efter Sovjetunionens sönderfall, på samma sätt som Stalin återskapade imperiet efter nederlaget i första världskriget. Putin betraktar sig som tsarernas efterträdare och därmed förpliktad att återställa deras domäner.”
Men Putin bedömde läget fel.
”Putin trodde sig kunna erövra Ukraina lika lätt som han 2014 lyckades i sitt anfall på Krim och i separatistområdena. Men ryssarna möttes av fosterländska ukrainare beredda till hjältemodigt försvar av sitt land.”
”Ryssarnas totala blunder berodde troligtvis på att de olika underrättelseorganisationerna tävlade om Putins gunst och inte vågade rapportera observationer som denne inte skulle ha gillat. Likheten med Stalins anfall mot Finland 1939 är slående”, säger Gustav Hägglund.
Hur kriget ska fås till slut kan man bara spekulera om, säger han.
”En statskupp i Moskva kunde erbjuda den mjukaste lösningen. Putin skulle få ta skulden för alla sina grymheter, och den nya ledningen skulle be om ursäkt och lova förbättra relationerna till väst.”
”Det finns hopp om att den ryska stormaktens svanesång har börjat. Stormaktstiden inleddes med Peter den store och hans seger vid Poltava i Ukraina 1709 och verkar ha begravts av Putin den lille i Ukraina 2022”, säger Gustav Hägglund.
Gustav Hägglunds intresse för persiska mattor väcktes under hans FN-uppdrag i Damaskus.
Beundran inför krigsveteranerna
Trots allt elände som Finlands krigsveteraner bar med sig är det beundransvärt hur väl många av dem klarade att återvända till ett civilt liv, säger Gustav Hägglund.
”Jag läste att under det här millenniet har 8 000 amerikaner stupat i krigen i Irak och Afghanistan, men 40 000 av veteranerna har tagit livet av sig efter hemkomsten, alltså fem gånger så många! Tänk vilka trauman som de måste ha haft, de 600 000 finländare som var vid fronten. Ändå byggde de sedan upp det här landet. Nog måste man lyfta på hatten för den generationen för vad den orkade.”
”Att soldaterna inte ville tala om kriget är ett tecken på vilken psykisk påfrestning det måste ha varit. Inte ens min pappa ville berätta. Han talade gärna om det frihetskrig som han deltog i när han var ung. Men inte om vinterkriget och fortsättningskriget, där han ledde armékårer. Nog måste det ha varit ett sjuttons trauma!”
