Efterfrågan på andra generationens biobränslen förväntas öka stort inom det närmaste decenniet. En viktig orsak är EU-direktivet RED II, som klubbades igenom 2018 och som kräver att alla medlemsländer tar i bruk avancerade biobränsleblandningar för fordon från och med 2022. Nord Fuels fabrik i Haapavesi väntas bli klar för produktion samma år och kommer då att försörja 400 000 bilar med bioetanol och 30 000 bilar med biogas, utvunnet ur traktens skogar.
”Det blir en av de första fabrikerna i världen som i industriell skala tillverkar etanol av skogsrester”, säger Teija Mäyrä, teknologidirektör på Nord Fuel, dotterbolag till Kanteleen Voima, där hon är driftschef.
Idén till biobränsleanläggningen föddes 2015, i samband med att Kanteleen Voima ingick ett avtal med staten om att ställa kraftverket i Haapavesi till förfogande som reservkapacitet för landets elförsörjning.
För att undvika en situation av akut elbrist, i synnerhet vintertid när elkonsumtionen är som högst, står kraftverket i ständig beredskap, men producerar inte el till vardags. Inne i turbinhallen är det ovanligt tyst för att vara ett kraftverk. Allt är blankpolerat och anläggningen ser ut att vara i nyskick, trots att den togs i bruk 1989.
”Kraftverket kan köras i gång till full kapacitet på tolv timmar. Utgångspunkten är att det inte ska behövas, men vi reserverar oss för olika scenarier, bland annat att det kan uppstå störningar i andra kraftverk eller på någon av Fingrids linjer”, förklarar Teija Mäyrä.
Partners med expertis
Under de senaste åren har hon och hennes kollegor varit upptagna med att driva Nord Fuels biobränsleprojekt framåt. Bioanläggningen ska byggas invid kraftverket i Haapavesi och kunna utnyttja mycket av den infrastruktur som redan finns på området.
”Råvaruterminalen kan användas för biobränsleproduktionen och Kanteleen Voima äger marken runt kraftverket. Det finns gott om plats här för att bygga anläggningarna för biobränsle och biogas”, konstaterar Juha Ollila, chef för råvaruanskaffningen på Kanteleen Voima och Nord Fuel.
Miljökonsekvensbedömningen för den planerade fabriken blev klar 2017, nu väntar Nord Fuel på miljötillstånd. Medan olika ansökningar ligger för behandling hos myndigheterna har avsiktsförklaringar med råvaruleverantörer undertecknats. För sidoprodukten biologiskt slam till gödselindustrin har Nord Fuel etablerat samarbete med den inhemska experten Soil Food.
”Vår kärnkunskap inom Kanteleen Voima har hittills varit koncentrerad till elmarknaden och leveranssäkerhet och därför behöver vi partners för slutprodukterna, till exempel en aktör som kan marknaden för etanol”, säger Teija Mäyrä.
Stabil teknologipartner
Tekniken för att utvinna biobränslen ur skogsrester är ännu oprövad i kommersiell produktion, men Nord Fuels förberedelser har varit noggranna. I mars fraktade Nord Fuel partier av den lokala råvarumixen till den tekniska samarbetspartnern Sekabs anläggning i Örnsköldsvik, för att få svart på vitt att den håller den kvalitet som krävs.
”Vi har gjort hemläxan för att slippa dyra överraskningar i ett senare skede. Sekab har lång erfarenhet av etanoltillverkning, tillsammans har vi utfört omfattande tester som visat goda resultat”, säger Teija Mäyrä.
Råvaran kommer från skogsrester vid gallring och avverkning och från sågverk. Omkring 700 000 kubikmeter träråvara per år behövs. Det innebär att två långtradare i timmen levererar råvara året runt. Var femte timme kör sedan en fulllastad tankbil ut med biobränsle från fabriken.
Varje fullastad långtradare ger bioetanol i en mängd som krävs för att köra 100 000 kilometer med en medelstor personbil.
“Råvaran kommer huvudsakligen att hämtas inom en radie på 100 kilometer från fabriken och en liten kompletterande del inom 150 kilometers avstånd”, förklarar Juha Ollila.
Kanteleen Voima skapar 350 nya jobb i regionen
Alla väntar på beslut
Användningen av trä som råvara i Finland har ökat under senare tid, inte minst sedan Metsä Group öppnade sin jättefabrik i Äänekoski. Fler anläggningar planeras, bland annat en jättefabrik i Kemi och en i Kuopio. Juha Ollila ser det inte som en nackdel för Nord Fuels projekt.
“Tillgången på den råvara som vi ska använda blir snarare bättre när skogsindustrin ökar sitt uttag ur skogen. Hittills har mycket av den resursen lämnats kvar i skogen.”
”Vi konkurrerar alltså inte med såg- eller cellulosaindustrin om råvara. Huvudsakligen kommer vi att använda sådan råvara som i dag inte har någon egentlig efterfrågan”, tillägger Teija Mäyrä.
Fortfarande pågår förberedelser för att investeringen på 150 miljoner euro ska kunna förverkligas enligt tidtabellen.
”Vi förhandlar med olika finansiärer och samarbetspartners som tillför projektet kapital och kunskap. Investerare kräver generellt att alla tillstånd är beviljade innan de binder sig till ett projekt. Vi väntar oss att miljötillståndet kommer före årsskiftet, det blir en viktig milstolpe”, berättar Teija Mäyrä.
Satsningar på kraftverk och fabriker brukar ofta möta motstånd hos lokalbefolkningen. I Haapavesi har planerna mottagits med öppna armar. Under byggnadsskedet kommer många lokala entreprenörer att anlitas, och när anläggningen är i full drift kommer omkring 350 personer att sysselsättas. 70 av dem kommer att arbeta på fabriksområdet, resten sysselsätts i logistikkedjan.
”Fabriken kommer att få stor betydelse i regionen, folk här är mycket positivt inställda. De verkar vänta lika ivrigt som vi gör”, säger Teija Mäyrä.
Nord Fuel
• är ett projekt inom Kanteleen Voima Oy, som ägs av 28 inhemska energibolag. Största ägaren, med 45,45 procents ägarandel, är Katternö Kraft.
• kommer enligt planen att uppnå fullskalig kommersiell produktion från 2022.
• har en investeringsbudget på 150 miljoner euro.
• planeras för en årlig produktionskapacitet av 65 000 ton bio-etanol, 230 000 ton lignin, 300–500 GWh el, 250 GWh biogas och 64 000 ton slam för gödsel.
