Mellansäsong. Vesa Haikara väntar på att snön ska lägga sig så att skidskyttesäsongen kan börja.
Karolina Isaksson

Vesa har älgen på kornet

”Korn!”, svarar han kort när reportern gissar att vi står vid en havreåker. Och Vesa Haikara vet vad han talar om för han är uppvuxen på en bondgård och sköter fortfarande familjens jordbruk tillsammans med sin far.

”Vår och höst är det mycket jobb på gården, men det är ett roligt arbete. Årets skörd har tyvärr lidit av sensommarens stora regnmängder”, suckar Vesa Haikara

Vi träffar honom en höstdag på Olmalan sähköasema, några kilometer utanför Ylivieska centrum.
”Olmala är en av fyra elstationer i vårt nät och den förser bland annat Ylivieska centrum med el.”
Elnätet känner han nästan lika bra som sin egen byxficka, eftersom han underhållit det sedan 2010 i egenskap av linjemontör och jobbat inom branschen sedan 1998.

”På senare år har nätet byggts ut i rask takt när staden vuxit. Ibland har vi varit uppe i ett hundratal nya anslutningar per år. Det handlar om egnahemshus, höghus, småindustri, ja alla sorters kunder”, förklarar han.

När arbetsdagen är slut tar han och hustrun Anne ofta en sväng med sina två hundar i skogen. Där får de utöva sina gemensamma fritidsintressen, jakt, orientering, älgskyttelöpning och älgskidskytte.

Intresset för skidor och gevärsskytte delas av hela familjen. Förra säsongen kammade äldsta dottern hem ett FM-silver i skidskytte för 14-åringar och nu spårar hon för en 11-årig syster och en 6-årig bror som siktar minst lika högt. Pappa Vesa kombinerar rollen som skidvallare, chaufför, manager och tränare från att första snön lagt sig till smältperioden i slutet av mars.

”Ja, man har ju inga fritidsproblem direkt och det är ju inte den billigaste hobbyn. Men vad ska man göra när man faller för något? Det är trots allt en bra fritidssysselsättning för både vuxna och barn”, konstaterar Vesa Haikara.

TEXT: Johan Svenlin