Katternös vd Roger Holm diskuterar detaljer med Pekka Oja, till vänster, en av fem driftdejourer på driftcentralen, som är gemensam för Katternögruppen.
Kasper Dalkarl

Viktigast är vad kunderna vill ha

Vad vill kunderna ha framöver? Det är den enkla – eller svåra – frågan, när Roger Holm nu sätter fart på Katternöskutan.

”Regional förankring och förnybar el är våra starka kort”

 

Ett halvår efter Roger Holms tillträde som vd för Katternökoncernen är arbetet i gång med att identifiera och utveckla de produkter som människor och företag framöver vill ha.

Länge har affärerna handlat om el och värme, men i framtiden kan elen antas vara bara en av många komponenter i de tjänster som erbjuds. Detta i takt med att vardagen blir allt mer digitaliserad och uppkopplad.

”Mycket av den här utvecklingen smyger sig på utan att vi som konsumenter kanske är medvetna om det. Men för ett företag som vårt är det livsviktigt att förstå vad som är på gång och se till att vi ligger i framkant både mentalt och tekniskt”, säger Roger Holm.

Något quick fix finns inte i detta. Den nödvändiga produktutvecklingsprocessen ska ske brett och ordnat, samtidigt som effektiva affärs- och kundhanteringssystem behöver tas fram.

”Vi är starka i vår regionala förankring, och vi har en unik förutsättning i vår storskaliga produktion av förnybar el. Men vi behöver bli bättre på marknadsföring och kommunikation med kunderna”, säger Roger Holm.

 

Katternös verksamhet kan traditionellt sammanfattas med tre ord: produktion, distribution och handel av el- och värmeprodukter. Men alla dessa tre verksamhetsområden har sina egna förutsättningar och särskilt för två av dem – produktion och handel – har kartan ritats om radikalt.

Framför allt har detta gjorts genom politiska beslut. Först designade politikerna en marknad för elhandeln. Men sedan introducerade de stödsystem – mängder av sådana – som omöjliggjorde investeringsbeslut på marknadsmässiga grunder.

Dessa marknadsingrepp har heller inte visat några tecken på att minska i antal, då varje ny regering haft ambitionen att vilja rätta till den tidigares misstag.

Detta som en bakgrund till dagens situation, där vi i Finland inte bara har onaturligt låga (”oärliga”, säger en del) elpriser, utan även satt landet i ett läge där vi är beroende av elimport.

 

Sett i backspegeln har Katternös stora fokus under tjugo år varit investeringar i ny elproduktion. Det var en ganska självklar strävan med tanke på att nästan all el tidigare måste köpas från omvärlden.

Detta var också lönsamt fram till nyligen, eftersom kostnaderna täcktes av elpriset. Men i dag dumpar grannländerna sin överproduktion av el till Finland. En rad finländska kraftverk har därmed blivit olönsamma och lagts ner.

Också de två storkraftverk som Katternö är storägare i – Alholmens Kraft och Kanteleen Voima – är hotade, trots att de tekniskt är i utmärkt skick.

För Kanteles del är situationen fastställd till våren 2020, genom att kraftverkets kapacitet köpts som effektreserv av Fingrid – det ska alltså ligga i beredskap för att kunna tas i bruk när kapacitetsbrist hotar i Finland. Under tiden utvärderas olika alternativ efter 2020.

För Alholmens Kraft och speciellt den större värmepannan (benämnd AK2) är situationen däremot osäker. Kraftverket körs för tillfället bara när elpriset motiverar det. En del av problemet är att drift med biomassa förutsätter kontinuitet, annars finns inte underlag för de leveranskedjor som ska försörja kraftverket med biobränsle.

”St1:s planer på en etanolfabrik i Jakobstad är viktiga för Alholmens Krafts framtid, genom att en sådan fabrik skulle innebär minskat beroende av elproduktion och genom att biprodukterna från etanoltillverkningen skulle kunna ersätta stenkolet i den nuvarande bränslemixen”, säger Roger Holm. (Se även artikeln)

 

Den positiva sidan av Katternös satsning på egen elproduktion är att bolaget i dag hör till de grönaste i Finland. Dels genom vattenkraft, men i dagsläget ännu mer genom vindkraft, genom produktion som bolaget de senaste åren snabbt och effektivt fått i gång norrut i Österbotten.

”För stora kundgrupper är det här ett attraktivt erbjudande, att vi kan leverera inte bara grön el, utan dessutom grön el som är närproducerad av oss själva”, säger Roger Holm.

Den trista sidan av saken är att denna vindel är starkt subventionerad med skattemedel.

”Subventionerna kom till för att få i gång vindkraftsbyggandet. Men i dag behövs inga nya subventionspaket för kommande investeringar. Tvärtom borde allt fokus nu läggas på att avveckla alla nya subventionsprogram inte bara inom Nord Pool-området, utan hela Europa. Vid investeringar i ny kapacitet har förnybara osubventionerade alternativ numera de bästa förutsättningarna för lönsamhet.”

”Nya subventioner äter skattebetalarnas pengar helt i onödan och hindrar de sunda marknadsmekanismerna att arbeta”, säger Roger Holm.

 

Dessvärre finns i detta också en annan komponent. Vind och sol levererar el slumpvis, vilket innebär att annan produktionskapacitet alltid måste stå i beredskap. Dilemmat kunde teoretiskt hanteras på marknadsbasis, om energimarknaden var designad så att denna kapacitetsreserv prissattes högre.

”Även om elpriset under några kalla vinterveckor rakar i höjden, räcker inte det i dagsläget för att den nödvändiga kapacitetsreserven ska klara lönsamhet”, konstaterar Roger Holm.

Det är här som frågan om kärnkraft kommer in, genom att den producerar el stadigt oberoende av väder. Finlands nu fyra aktiva reaktorer (som ger 2 700 megawatt effekt) är snart på sin ålders höst, och Sverige lägger inom kort ner minst fyra av sina reaktorer, kanske fler.

”Det innebär en radikal förändring i Norden. Även om läget balanseras upp av att två nya reaktorer tas i bruk (Olkiluoto 3 och Fennovoima på totalt 2 800 megawatt), innebär det försämrade effektläget i Sverige att risken för elbrist totalt sett ökar också hos oss, eftersom vi är så beroende av importel därifrån”, säger Roger Holm.

Se också hans ledare i detta nummer.

 

Ännu en pusselbit i detta är bioenergin, där Katternö var en tidig föregångare genom stora investeringar i el- och värmeproduktion av biomassa och torv. Det här baserat på miljö- och klimatargument och för att satsningen skapat sysselsättning i hemregionen och minskat behovet av importerade fossila bränslen.

Men också biomassan har utvecklats till ett ideologiskt och politiskt slagfält. Att försöka följa hur frontlinjerna i EU förändras gällande utsläpps-, förnybarhets- och hållbarhetskriterier för olika typer av biomassa kräver närmast ett heltidsengagemang.

I Finland tillkommer skogsindustrins oro för att efterfrågan på energived ska driva upp priserna på massaved och med det försämra industrins konkurrenskraft.

”Det är klart att vi inte ska överavverka skog, och skogs- och myrmarker ska skötas hållbart. Men den årliga skogstillväxten har ökat för varje år (i dag 105,5 miljoner kubikmeter/år), och då förstår jag inte varför vi inte också skulle kunna avverka mer”, säger Roger Holm, med syftning på förslaget att höja den tillåtna årliga avverkningen från 66 till 80 miljoner kubikmeter/år.

”Torvtillväxten är i relation till torvskörden ännu större. Så länge Finland importerar kol bör torven kunna betraktas som ett bättre alternativ.”

Mer vindkraft då?

”Regeringen har aviserat att en ny omgång subventioner till vindkraften kan bli aktuell. Det stödet skulle då ges baserat på ett auktionsförfarande. Om stödet blir aktuellt, står Katternö via bolaget Puhuri berett med en bra portfölj färdiga vindkraftsprojekt”, berättar Roger Holm.

 


Roger Holm är väl förtrogen med frågorna kring Alholmens Kraft, eftersom han var vd för detta bolag innan han tillträdde som Katternös vd.
Bild: Kasper Dalkarl
TEXT: Svenolof Karlsson BILDER: Kasper Dalkarl