Södra Sverige (elområdena SE3 och SE4) sticker ut allra mest i de scenarier som de europeiska systemoperatörernas organisation ENTSO-E den 1 december presenterade gällande elförsörjningen i Europa inför den nu pågående vintern (december-mars).
Sett till totalt installerad produktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal elanvändning låg Skåneregionen till och med sämst till av alla de 50 europeiska elområden som rapporten omfattar. Norrland stack ut åt andra hållet, med mest installerad kapacitet i förhållande till elanvändningen.
Men också Finland pekas ut, som kartan uppe till höger visar. Finland hör till de få elområden i Europa där elproduktionen från värmekraft och vattenkraft – det vill säga all planerbar kraft – sammantaget inte räcker till för att i alla lägen generera den el som behövs i områdena. Finland är med andra ord beroende också av oplanerbar elproduktion (som vindkraft) och import.
En annan iögonenfallande iakttagelse i rapporten är att brist på kol för kraftverken i Tyskland och Polen inte leder till risk för elbrist främst i de länderna, utan i Frankrike och – Sverige.
Alltså: Kolbrist i Tyskland ökar risken för elbrist i Sverige (vilket skulle drabba Finlands elimport från Sverige). Detta baserat på de elflöden som enligt simuleringarna uppstår i elsystemet i ett sådant läge.
De fyra scenarier som ENTSO-E-rapporten redovisar gäller normal efterfrågan, normal efterfrågan kombinerat med reserver som står utanför marknaden (”non-market resources”), ett scenario med 5 procents reducerad efterfrågan och ett scenario där olika riskfaktorer samverkar (”combined sensitivity”).
I vart och ett av de fyra scenarierna klassificeras Finland som riskområde, tillsammans med södra Sverige, Frankrike, Irland och Själland. Detta illustreras på bilden nere till höger.
Utan att närmare analysera siffrorna kan noteras att Frankrike enligt scenarierna står inför de överlägset största utmaningarna (risk för effektbrist 9–71 timmar under vinterperioden) med Irland som god tvåa (9–16 timmar).
Finland klarar sig bäst i scenariot med 5 procents reducerad efterfrågan (risk för effektbrist 0,02 timmar) och sämst när riskfaktorerna samverkar (10,99 timmar). Det är tredjesämst i Europa, plats 48 bland de 50 elområdena.
I början av februari kan konstateras att kallt väder pressade det finländska elsystemet under ett par decemberveckor, men att ovanligt varmt och blåsigt vinterväder efter det skonat elsystemet från allvarligare stresstester.