Issjön Rofener avbildad 1601.
Wikipedia

Vilket klimat är det bästa?

Jalle: För min del får var och en själv utse sitt favoritklimat. Det har varierat så stort bara under de senaste ettusen åren att det finns många varianter att välja på. Men lika gärna kunde man fråga vad som är det värsta klimatet. I Finland i närtid ligger i så fall nödåren på 1860-talet, med sin svält och tyfoidfeber, väl till. Runeberg beskrev ju förutsättningarna:

 

”Våren kom, och drivan smalt av tegen, och med den flöt hälften bort av brodden;
sommarn kom, och fram bröt hagelskuren, och av den slogs hälften ned av axen;
hösten kom, och kölden tog vad övrigt.”

 

Janne Sibelius (som Jean hette före namnbytet) far dog av smitta då han som stads- och militärläkare i Tavastehus skötte tyfoidpatienter 1868. Familjen flyttade sedan till Jannes mormor i samma stad – hon var en sträng pianolärare som slog lille Janne på fingrarna om han spelade fel. Så vi har kanske det hårda klimatet att tacka för Finlandia och violinkonserten.

Klimatet satte extra fart även på järnvägsbyggandet. Sträckningen från Riihijärvi till S:t Petersburg, invigd 1870, byggdes i hög grad som nödhjälpsarbete av dem som blev medellösa under nödåren. Efter det kunde vi få spannmål österifrån till Finland när det blev missväxt.

I Alperna kan man tack vare gamla dokument följa det elände som det kallare klimatet förde med sig där. De växande glaciärerna ”åt” upp hela byar, och de issjöar som bildades fick ofta förödande följder. Den äldsta bilden av en issjö i Alperna lär var den här (se upptill) från augusti 1601 av Rofener Eissee i Ötzdalen (där “ismannen” Ötzi hittades infrusen). Sjön bildades när glaciären Vernagtferner växte, och när sjön bröt igenom ismassorna dränktes den nedanförliggande Inndalen och hus och kyrkor slets med. Det här upprepades flera gånger, de värsta skadorna ska ha skett 1678. Vid det senaste tillfället 1845 drog en tio meter hög flodvåg genom delar av dalen.

Under perioden 1850–1970 minskade alpglaciärererna med ungefär en tredjedel av sin utbredning och hälften av sin volym. Ännu in på 1980-talet beskrev man allmänt uppvärmning som ”klimatförbättring” och nedkylning som ett hot. På nätet kan man lätt hitta gamla tidningsartiklar om detta. Här intill exempel från New York Times och tidskriften Time.

New York Times skriver 1978 att ett internationellt team av specialister inte ser några tecken på att nedkylningstrenden sedan 30 år skulle närma sig sitt slut.

Time frågar 1974 om en ny istid är på gång. ”Forskare har hittat nya indikationer på en global nedkylning”, sägs inledningsvis.