Bioenergin lever farligt i Bryssel, där ett antal miljö-NGO:er absolut inte släpper sina krav på ytterligare regelskärpningar, läs: förbud. Det framgick på ett informellt energiministerrådsmöte den 17–18 september.
Lobbyn med de grönaste av de gröna vinner mark i EU-parlamentet med skrämselargument, och det är som vanligt Finland och Sverige som står ensamma som de sista utposterna för bioenergianvändning som ett medel att balansera upp klimatmålen.
EU-kommissionen är på gång med reviderade lagförslag på området, men hur utfallet blir i denna fråga vet ingen än.
Vid mötet var EU:s klimat- och energikommissionär Miguel Arias Cañete hoppfull om att de åtta delarna av det så kallade ”Vinterpaketet” ska vara färdigförhandlade under innevarande österrikiska EU-ordförandeskap (juli-december 2018).
Det skulle i så fall vara en fjäder i hatten för Österrike, men också för EU-kommissionen, som ju sjunger på sista versen – 2019 är det dags för en ny bestyckning av Brysselapparaten efter EU-valen.
Elmarknadsdirektivet och -förordningen är ett par av de viktiga frågor som för närvarande förhandlas i Bryssel av EU:s tre institutioner i trilogmöten. Det senaste hölls den 11 september, därefter är möten 18 oktober, 13 november och 5 december inplanerade.
Det som spökar för det österrikiska ordförandeskapet är frågan om kapacitetsmekanismerna och de så kallade strategiska reserverna.
Vid energiministerrådsmötet intog den österrikiska energiministern Elisabeth Köstinger en kompromissvillig attityd gällande kapacitetsmekanismerna, klart medveten om att frågan är den stora vattendelaren i förhandlingarna.
Flera medlemsländer motsätter sig helt kapacitetsstöd, medan andra länder, de som redan implementerat nationella kapacitetsmarknader, anser att EU-regelverket är för långtgående och att det därför måste luckras upp:
”Vårt mål som ordförandeland är att hitta lönsamma förslag och kompromisser som erbjuder å ena sidan en säker rättslig ram, och å den andra optimal försörjningstrygghet utan att riskera de europeiska klimatskyddskraven”, förklarade Elisabeth Köstinger.
Direkt relaterat till detta resonemang är frågan om subventionerad kolkraftproduktion. Detta väcker ont blod hos flera av EU:s medlemsländer.
Framförallt retar det tyska systemet med strategiska reserver upp känslorna. EU-kommissionen har nickat igenom Tysklands rätt att subventionera kolkraftverk, så att landet även vid efterfrågetopparna ska kunna klara balanseringen av systemet. Flera länder kräver att regelverket skärps.
Tyskland å sin sida hävdar att de här undantagen måste till för att säkerställa energiförsörjningen efter 2022, då de sista tyska kärnkraftsreaktorerna läggs ned.
På energiministerrådsmötet blev även vätgasen ett tema, efter ett österrikiskt initiativ som ett antal medlemsstater undertecknat.
”Under detta initiativ åtar sig länderna att fortsätta forskning och investeringar i produktion och användning av väte som framtidsorienterad teknik”, sade Elisabeth Köstinger.
I Linz, där energiministrarna träffades, byggs för närvarande en av de mest moderna europeiska väteproduktionsanläggningarna.
”För att uppnå de europeiska klimat- och energimålen i hela Europa 2030 måste de förnybara energiformerna integreras bättre. En stor utmaning härvidlag är energilagringslösningar. Där kan förnybart väte i framtiden spela en viktig roll, även för användning som fordonsbränsle”, betonade Elisabeth Köstinger.
Arias Cañete välkomnade initiativet och menade att ”grönt väte” har en betydande potential för att pressa ner den europeiska ekonomins koldioxidutsläpp.
på Europanivå.
