Elnätet i alla Europas länder står i förbindelse med elnätet också i grannländerna, även om flaskhalsarna är många och överföringskapaciteten mellan länderna varierar stort.
I takt med att allt fler utlandsförbindelser byggs och kraftverk öppnas och stängs förändras också flödet av el mellan länderna, vilket bland annat påverkar elpriset och försörjningssäkerheten.
Under 2022 förändrades elflödena dramatiskt, visar en sammanställning av den danske elnestorn Paul-Frederik Bach, med ett förflutet bland annat som chef för elsystemet i Västdanmark.
Som pensionär upprätthåller han en innehållsrik sajt fullproppad med statistik om elproduktionen och elanvändningen i ett internationellt perspektiv, inklusive Finland.
Upptill ses hans sammanställning, baserad på data från de europeiska stamnätsoperatörernas europeiska organisation ENTSO-E.
Det mest slående är att Frankrike från storskalig nettoexportör av el, 43 TWh under 2021, i fjol gick till att vara nettoimportör av 16,2 TWh – en förändring på hela 59,2 TWh. Huvudsaklig anledning var att många av landets 57 kärnkraftsreaktorer under året stod stilla.
För överraskningar i motsatt avseende stod Storbritannien-Irland och Spanien, som båda vände nettoimport till nettoexport – en ökning i handelsstatistiken mellan åren på 30,4 TWh för Storbritannien-Irland och med 18,9 TWh för Spanien.
Ett mått på förändringen är att Frankrike under 2021 var Europas största nettoexportör och under 2022 näststörsta nettoimportör (17:e av 18 länder), bara slaget av den kroniska stornettoimportören Italien.
Som sammanställningen visar var Sverige med 33 TWh under fjolåret Europas största elexportör. 15,1 TWh av landets nettoexport gick till Finland. Men även Sverige var trots detta under perioder beroende av elimport.
Bland förklaringarna till den franska kärnkraftsnedgången finns enligt Paul-Frederik Bach det stora program (“Grand Carénage”) för uppgradering av säkerheten och förlängning av reaktordriften som inleddes 2014 och enligt plan ska avslutas 2025.
Till detta kommer att covidpandemin försinkat mycket av det franska underhållsarbetet, att ogynnsamt väder i fjol gav komplikationer i nedkylningen av en del reaktorer och att tolv reaktorer släckts ner för närmare inspektion och åtgärder efter upptäckten av rörsprickor förorsakade av korrosion.
Fjolårets utveckling illustrerar enligt Paul-Frederik Bach att det europeiska elnätet framöver måste ha förmåga att klara betydligt större variationer i flödesmönstren än tidigare.
