Mikael Antell är biträdande generaldirektör för politiska frågor vid utrikesministeriet, en avdelning med ungefär 100 anställda.
Karl Vilhjálmsson

Mikael tog oss in i framtiden

Fosterlandet kallade. Mikael Antell ställdes inför sitt hittills viktigaste uppdrag: att leda Finlands förhandlingar med USA om DCA-avtalet, det som reglerar den amerikanska militärens agerande på finländsk mark.
   ”Nato-medlemskapet är det största som hänt inom finländsk säkerhetspolitik i modern tid”, konstaterar denna tidigare VIFK:are.
Det här var en av de frågor som man helt enkelt inte tackar nej till

 

Vi börjar i slutet. När det är dags för fotografering ute på borggården – som ironiskt nog är en gammal rysk militärkasern – får Mikael Antell syn på ett bekant ansikte. Det är Tjeckiens ambassadör Adam Vojtěch som råkar vara på plats och kommer fram för att byta några ord.

”Gratulerar till ett fint förhandlingsresultat, nu är ni snart i mål”, säger han och skakar hand med sin kollega.

Vojtěch talar om DCA-avtalet, ett uppdrag som under ett intensivt år sysselsatte Mikael Antell och hans kollegor. Att det blev just han som kom att leda Finlands förhandlingsdelegation handlar om hans långa bakgrund som diplomat och insyn i nationella och internationella försvarsfrågor.

”Det här är helt klart mitt enskilt mest krävande uppdrag hittills, och en av de där frågorna som man helt enkelt inte tackar nej till”, säger han.

DCA-avtalet är en nödvändig konsekvens av Finlands Natomedlemskap. Avtalet slår fast spelreglerna för försvarssamarbetet mellan USA och Finland.

”För vår del handlade en stor del av förhandlingarna om att skapa ett avtal som möjliggör ett smidigt samarbete i alla säkerhetssituationer, men som samtidigt respekterar Finlands suveränitet, lagstiftning och internationella förpliktelser.”

”Jag tycker att vi i det avseendet lyckades uppnå en bra balans. USA är för sin del intresserat av så enhetliga avtal som möjligt och en smidig vardag. Det ska vara enkelt att skicka hit trupper och att vid behov förflytta både manskap och material över landsgränserna. En annan väsentlig del av avtalet är möjligheten till förhandslagring av försvarsmaterial.”

 



DCA-avtalet i hamn. Utrikesminister Elina Valtonen, försvarsminister Antti Häkkänen och USA:s utrikesminister Antony J. Blinken med det undertecknade avtalet.

DCA-avtalet i hamn. Utrikesminister Elina Valtonen, försvarsminister Antti Häkkänen och USA:s utrikesminister Antony J. Blinken med det undertecknade avtalet.
Bild: U.S. State Department/Chuck Kennedy



Oplanerat möte. Mikael Antell i samspråk med Tjeckiens ambassadör i Finland Adam Vojtěch.

Oplanerat möte. Mikael Antell i samspråk med Tjeckiens ambassadör i Finland Adam Vojtěch.
Bild: Karl Vilhjálmsson


 

Avtalet tillåter till exempel samanvändning av femton finländska militärområden, inklusive Dragsvik, och ger även USA möjlighet att investera och låta bygga ny militär infrastruktur inom Finlands gränser – om bägge parter så önskar.

Hur det här ska gå till i praktiken och vilka regler och lagar som gäller finns nu nedtecknat i ett 38-sidigt juridiskt dokument med sammanlagt 30 paragrafer som undertecknades i Washington den 18 december 2023. Den 1 juli i år godkändes avtalet i riksdagen.

Mikael Antell kallar DCA-avtalet i kombination med Nato-medlemskapet det största som hänt inom finländsk säkerhetspolitik i modern tid, men han säger samtidigt att också det här kommer att bli vardag.

”Just nu rapporterar media om varje militärövning som genomförs, men om några år kommer ingen längre att reagera på att amerikanska soldater befinner sig här. Se bara på Norge, där är det länge sedan amerikanernas närvaro skapade några rubriker.”

 

Statsvetaren Mikael Antell har arbetat för utrikesministeriet sedan mitten av 1990-talet. Han har alltid talat varmt för det nordiska samarbetet, och uppdragen på ambassaderna i Stockholm och Norge var en naturlig karriärstig.

Att Finland och Sverige tagit Natosteget tillsammans, uppbackade av de övriga nordiska länderna, säger han känns bra. Och naturligt. När man lyssnar på Mikael Antell inser man hur allt hänger ihop. Att Finland har en given plats i Norden, och att Norden har en viktig roll både i EU och i Nato.

”För USA:s del handlar Finlandsintresset främst om vårt geopolitiska läge. Vi ska komma ihåg att halva Natos gräns mot Ryssland ligger i Finland. Men visst finns det också en genuin nyfikenhet på oss och ett stort intresse för vår totalförsvarslösning, vår omtalade försvarsvilja och vårt teknologiska kunnande.”

Vi må vara små och avlägsna, men enligt Mikael Antell är Finland och Norden just nu på tapeten på många håll i världen.

”Under förhandlingsprocessen var det mediala trycket enormt, även från utländska tidningar och tv-kanaler.”