Det talas tyska och engelska i den lilla driftcentralen vid vattenkraftverket i Nykarleby. I bakgrunden hörs ett dovt ljud av vattenmassorna som faller nio meter ner i de två turbinerna, den gamla på 4,5 och den nya på 2,15 megawatt. Den tyska maskinleverantörens experter gör sina sista finjusteringar, och den nya turbinen är så gott som klar för produktion.
”Nu kan vi köra båda turbinerna samtidigt, vilket gör att vi kan utnyttja flödena bättre, både under perioder med höga och låga vattenflöden”, säger Tony Eklund, vd på Nykarleby Kraftverk.
Den nya turbinen har haft en lång väg från planering till drift. Processen har bromsats upp, bland annat av bygglovsbesvär och byggtekniska utmaningar.
”Vi beställde den nya turbinen som ett nyckeln i handen-projekt, så för oss har budgeten inte påverkats i någon hög grad. Men helt utan tilläggskostnader har vi inte klarat oss. Borrpålningen, som tyvärr först under byggtiden visade sig vara det enda sättet att hålla byggplatsen tillräckligt torr, medförde vissa kostnader”, säger Tony Eklund.
En missad intäkt har förstås varit de vattenflöden som under åren passerat utan att bolaget kunnat utnyttja dem.
Säkrare elproduktion
Under byggnadsskedet uppstod flera oväntade problem, bland annat ett läckage som upptäcktes efter den kraftiga vårfloden 2018. Det fanns poröst jordmaterial mellan berggrunden och den stora dämpningsbassängen nedanom utskovsluckan. Det krävdes betydande arbetsinsatser av dykare för att åtgärda läckaget.
”Många moment har krävt svåra överväganden och noggrann planering. Vi har sett till att arbetssäkerheten ständigt hållit en hög nivå”, säger Janne Öhman, energichef på Nykarleby Kraftverk och den som ansvarat för konstruktionen kring de två turbinerna.
Den gamla turbinen är från 1980-talet och bygger på sin tids teknik. Under senhösten kommer den att genomgå en grundlig uppdatering gällande automationstekniken. En betydande mekanisk uppdatering gjordes för nio år sedan, då många delar blev fabrikssanerade.
”Med två turbiner kan vi köra för fullt under de årstider när vi har stora vattenflöden, och när flödena är låga kan vi utföra underhållsarbeten på en turbin i gången utan att produktionen blir lidande”, berättar Eklund.
Den ökade kapaciteten för elproduktion innebär att bolaget kan mata in betydligt mer el i nätet på årsnivå.
”Vi räknar med att 20–25 procent av det totala elbehovet i vårt område kommer att täckas av elproduktionen från vårt vattenkraftverk”, säger Bengt Jansson, styrelseordförande för Nykarleby Kraftverk.
