Carola Ekrem, expert på finlandssvenska ordspråk och talesätt.

Ordspråk är bäst på dialekt

Ordspråk och livsinsikter sitter bäst på dialekt. Översätts de till högspråket, tappar de kraft.

Ordspråk och talesätt som får en särskild status måste var lika gamla som språket självt. Ordspråk finns redan i de babyloniska kilskrifterna och används flitigt både i Bibeln och i Eddadiktningen. Också forskare och filosofer har ägnat mycket intresse åt ordspråk, flera tusen ordspråkssamlingar på olika språk har getts ut genom seklerna.

Österbotten ligger bra till i ordspråksavseende, säkert bidrar dialekternas status till det. Ordspråken är ”stundens barn”, tajmingen är avgörande om ordspråket ska sitta rätt och ge full effekt. Översatt till ”normalspråk” förlorar det sagda i verkningsgrad.

Det här blir tydligt i den samling av 19 000 finlandssvenska ordspråk, Många krokar i långdansen. Finlandssvenska ordspråk och talesätt, som getts ut av Carola Ekrem, nyligen pensionerad redaktör från Svenska Litteratursällskapet.

Ett exempel på att ordspråken är en funktion av situationen, och ohjälpligt blir platta vid en transformation till korrekt högsvenska, kan vara detta exempel:

En hantverkare är inte villig att åta sig ett arbete och skyller på knappt om tid. Kunden säger att arbetet går med det samma. Hantverkarens svar:

”E ji bara et som går med tisam – piss tå an skiter.”

 

En förutsättning för att ordspråk ska leva är att talare och lyssnare har tillräckligt mycket gemensamt i sin referensvärld. Måste poängen ges en förklaring, försvinner även den humoristiska dimensionen, precis som vid skämt som måste ges en uttydning.

En styrka i många ordspråk är helt klart att de ligger på gränsen till – eller överskrider – sådant som det kan vara svårt att få politisk acceptans för. Som detta utryck från Malax kanske:

”Om du får i snäll kaar ska du pååt ut ett öga ur huve på a, å om du får i ilak, ska du påt ut bå ögona.”

Budskapet: Mer eller mindre bör en karl föras bakom ljuset.

Vanliga syften med ordspråk och talesätt är att sprida visdom, väcka insikt och ge praktiska råd. I en doktorsavhandling¹ kommer Outi Lauhakangas till att ordspråken oftast används i tre interaktiva situationer:

 

  • När man för att stötta normer och seder motiverar sin åsikt med ett ordspråk som är ”buret av traditionell kraft”.
  • När man för att undvika en konfliktsituation vädjar till ett ordspråk som en tredje auktoritet.
  • När man genom en humoristisk ordvändning stärker gemenskapen och den egna identiteten gentemot ”de utomstående”.

 

Finlands stora namn i ordspråksforskningen, folkdiktningsprofessorn Matti Kuusi (1914–1998), karakteriserade sina ordspråkssamlingar (973 stycken från hela världen), som ”…mikrokosmos vari människans drömmar och konflikter, tro och tvivel, lusta och helighetskänsla, humor och ödestro, estetik och etik, ja de flesta dimensioner av världsbilden kommer till uttryck.”

 

Här intill återges ett litet urval av ordspråken och talesätten i Carola Ekrems samling. De är i samlingen på 672 trycksidor indelade i 41 kategorier. För varje ordspråk anges en ort eller flera där ordspråket upptecknats.

Observera att de dialektala återgivningarna, av olika skäl, ofta avviker från den dialekt som är genuin på de angivna orterna. Sedan juni i år finns innehållet i boken i en utökad version också tillgängligt på nätet. Adressen är www.ordsprak.sls.fi.

 

¹ Puheesta ihminen tunnetaan. Sananlaskujen funktiot sosiaalisessa vuorovaikutuksessa. (2004)