Det varma vädret var den avgörande faktorn till att Europa den gångna vintern klarade energikrisen så pass bra som blev fallet. Men trots alla åtgärder för att motverka effekterna av Rysslands gaskrig mot Europa är energiförsörjningen inte tryggad inför nästa vinter. Får vi en lika kall vinter som 2010 kommer gaslagren inte att räcka till. Åtminstone inte i Tyskland.
Detta framgår av de senaste modellkörningarna – i augusti – av den tyska branschföreningen för gaslagring, INES (Initiative Energien Speichern, ”initiativ för energilagring”).
Även om gaslagren inför vintern är helt fyllda, har Tyskland att se fram emot ett gasunderskott på sammanräknat 33 TWh under januari, februari och mars 2024 – om vintern alltså blir lika kall som den 2010.
33 TWh är mer än de tre kärnkraftsreaktorerna i Olkiluoto teoretiskt kan producera under ett år.
Vid ett sådant scenario skulle konsekvenserna vara dramatiska framför allt för den tyska industrin, som är den sektor som enligt dagens regelverk ska kopplas bort först vid gasbrist.
Som följd av gasens roll i elproduktionen kan samtidigt förutses att elpriset i så fall skulle skjuta upp till nya extremnivåer både i Tyskland och omvärlden, inklusive Finland.
För att greppa frågan bör man ha klart för sig att gasefterfrågan varierar starkt över året och att de tyska gaslagringsvolymerna – trots att de är enorma – i dagsläget inte klarar att täcka upp behovet under riktigt kalla vintrar, även under kontinuerlig påfyllning av gasen.
Här ovan visas utfallet vid en ”varm” vinter (motsvarande år 2020) och en ”kall” vinter (den år 2010):
Den gröna linjen betecknar den fyllnadsnivå av gaslagren som modelleringarna visar under ett normalår för vädret i EU (som 2016), det gröna fältet visar fyllnadsnivån under ett ”varmår” (2020), det blå fältet fyllnadsnivån under ett ”kallår” (2010).
Som synes landar underskottet i Tyskland under kallåret på 8, 15 respektive 12 TWh för januari, februari och mars.
Med andra ord en dramatisk skillnad beroende på vädret.
INES lägger i fråga om modelleringen in en brasklapp om att de ekonomiska optimeringarna hos gaslagrens kunder kan komma att förändra gaslagringskurvans förlopp.
Enligt INES-vd:n Sebastian Bleschke är det av avgörande betydelse att infrastrukturen för gaslagringen fortsätter att byggas ut snabbt liksom kapaciteten för att ta
emot flytande naturgas (LNG).
Först vintern 2026/2027 beräknas de åtgärder, som i Europa är på gång för att hantera situationen, kunna resultera i att tillräcklig gastillförsel ska kunna upprätthållas också under kalla vintrar.
