Gun-Marie Wiis

Trotjänare på översyn – Efter 42 år i tjänst rustas Kattilakoski kraftverk för en ny era

Kattilakoski kraftverk från 1979 är inne i en totalrenovering. I sin nya skepnad ska det bättre än förr kunna bidra till den gröna elproduktionen.

Vattenkraften gör inte mycket väsen av sig i energidiskussionen, men utan denna pålitliga energikälla skulle till exempel regeringens målsättning att göra Finland klimatneutralt före år 2035 knappast vara möjlig ens i teorin.

Vattenkraften stod ifjol för 23,7 procent av landets elproduktion och under ett medelår producerar landets vattenkraftverk 13 terawattimmar, dubbelt mer än landets vindkraftverk under fjolåret.

”Tack vare vattenkraften kan andra förnybara energiformer byggas ut, främst vind och sol, som ju är mycket väderberoende. Tillgången på vatten varierar visserligen också under olika perioder, men på årsnivå är den ganska jämn.”

”Det fina med vattenkraften är också att det på sina håll går att magasinera vattnet och att kraftverken kan reglera den vattenmängd som släpps genom turbinerna. Det här ger oss det bästa redskapet när de ständiga variationerna i elnätet ska pareras”, säger Andreas Rasmus, produktionsdirektör på Herrfors.

Vattenflödena regleras också genom myndighetsbeslut från NTM-centralerna. För vattenkraftverken längs Esse å är Lappajärvi den stora reservoaren och därifrån rinner vattnet ner längs Esse å via bland annat Evijärvi sjö.

 


Andreas Rasmus och Benjam Wärn ser vattenkraften som en stor tillgång i energipaletten.
Bild: Karolina Isaksson

Modern teknik ersätter

Vi står uppe på Kattilakoski vattenkraftverk vid Esse å, en bit inne på Evijärvis sida om kommungränsen mot Pedersöre. Vi får lov att prata några snäpp högre för att överrösta bruset nerifrån forsen.

Under hösten pågår en totalrenovering av kraftverket, som nu varit i drift i 42 år. Liksom många andra vattenkraftverk runtom i landet drivs det med teknik som är typisk för efterkrigstiden, den tid då vattenkraften byggdes ut i en stor del av landets älvar och åar.

Under de senaste decennierna har nya tillstånd i princip inte beviljats. Till exempel har Herrfors fått avslag för sina utbyggnadsplaner vid Kiitolaforsen i Jeppo.

”Eftersom nya vattenkraftverk inte får byggas, är det viktigt att de som finns är så effektiva och driftsäkra som möjligt”, säger Benjam Wärn, driftingenjör för Herrfors vattenkraft.

Blockerar fiskars lekrutter

Det huvudsakliga argumentet mot nya vattenkraftsanläggningar är att de har en negativ inverkan på ekosystemen i vattendragen. Ihop med det hör att vattenkraftverk blockerar fiskars naturliga lekrutter.

På vissa håll har fisktrappor byggts, så att lax och andra fiskar kan ta sig uppströms för att leka. Men tyvärr innebär fisktrappor stora kostnader.

”Till exempel i småkraftverk som Herrfors och Långfors skulle fisktrappor eller fiskvägar innebära kostnader på något mellan en halv och en miljon euro per kraftverk. I de större kraftverken är kostnaderna mångfaldiga.”

”Fisktrappor skulle samtidigt minska elproduktionen och riskera att det ekonomiskt inte längre finns förutsättningar för att fortsätta kraftproduktionen”, säger Andreas Rasmus.

I december beräknas Kattilakoski kraftverk vara tillbaka i produktion med nyputsat maskineri och modern automation, lagom till den tid på året när elförbrukningen normalt skjuter i höjden.

Vattenkraftverk längs Esse å:



Bild: Gun-Marie Wiis

Herrfors Ab: Herrfors, Långfors, Finnholm, Björkfors och Kattilakoski kraftverk.

Esse Elektro-Kraft Ab: Värnum, Hattarfors och Hanhikoski kraftverk.

Alajärven Sähkö Oy: Koskenvarsi kraftverk.

 

Hanhikoski ligger i Välijoki (mellan Evijärvi och Lappajärvi) och Koskenvarsi i Kurejoki (mellan Lappajärvi och Alajärvi).

TEXT: Johan Svenlin