ARBETSGLÄDJE. Marcus Klemets, Heidi Kulla, Simon Lindfors och Kent Borgmästars är överens om att diskussionsklimatet varit gott under arbetets gång.

Nybygge för nästa hundra år

Med Esse ElektroKrafts nybygge har Esse har fått ett nytt landmärke. Det är ett modernt högkvarter, planerat utifrån bolagets verksamhet, där produktion och distribution av el står i centrum.

När Esse Elektro-Kraft 2020 fyller hundra år kan personal och kunder fira i nya utrymmen. Verksamheten inleddes 1920 med elproduktion vid Värnumforsen, cirka en kilometer från den plats där bolaget nu bosatt sig.

”Personalen har suttit trångt och utrustningen har på grund av utrymmesbrist funnits utspridd i olika lagerhallar. Här finns allt samlat och överskådligt. Det gör det dagliga arbetet smidigare och effektivare, vilket i slutändan gynnar våra abonnenter”, förklarar Kent Borgmästars, styrelseordförande för Esse Elektro-Kraft Ab.

Bolagsstyrelsen och personalen har länge diskuterat en flytt från Steinpottsvägen i Esse centrum och skisser har gjorts för olika tomtalternativ. För ett par år sedan började den aktuella tomten på Umforsbacka – på andra sidan vägen från Esse Elektro-Kraft Arena och en kilometer från bolagets elstation – framstå som det starkaste alternativet för nybygget. Tomten erbjuder stort svängrum och en god trafiklösning som tar hänsyn till både lätt och tung trafik.

”Vi kommer nära vår elstation och dessutom är vi huvudsponsor för fotbollshallen som ligger mittemot. Här har vi två adresser, en för den tunga trafiken som levererar material från ett håll och en annan för kunderna som kommer in från framsidan. Det är helt enkelt en bra helhet.”

Nio av Esse Elektro-Krafts elva anställda har flyttat till den nya adressen, medan de två som arbetar på enheten i Kortesjärvi inte berörs av flytten i sitt dagliga arbete.

Högt i tak

Högt i tak. Simon Lindfors och Marcus Klemets från byggbolaget BI Klemets har förverkligat Heidi Kullas ritningar.

 

Både snack och verkstad
Uppdraget att planera det nya högkvarteret gick till arkitektbyrån Polyplan i Vasa, vars arkitekt Heidi Kulla lyssnat på beställarens önskemål och ritat upp visionerna.

”Beställaren har haft mycket åsikter om projektet och har under arbetets gång varit en aktiv diskussionspartner. Diskussionerna har lett till att slutresultatet blivit bättre och utrymmena anpassade exakt för behoven”, säger Heidi Kulla.

”Vi har fått det vi ville ha och är mycket nöjda med slutresultatet”, nickar Kent Borgmästars.

Även byggbolaget, som ansvarat för det praktiska utförandet, uppskattar projektets öppna diskussionsklimat och utmaningen i asymmetrin i ritningarna.

”Det är roligt att bygga när inte allt är fyrkantigt och inrutat. För oss har det varit ett intressant projekt, med ett välfungerande teamarbete, där slutresultatet betonats mer än tidtabellen”, säger Marcus Klemets, vd på BI Klemets Ab.

 

Stora fönster ger mycket ljus
Sedd från utsidan avviker byggnaden både i färg och form från traditionella hallar för verkstad och lagerhållning.

”Vi valde en mörk, dramatisk färg och ville ha former som bryter mot mönstret. Stora fönster ger en känsla av rymd och minskar behovet av belysning från lampor när det är ljust ute. Under årets mörka period lyser byggnaden däremot upp sin omgivning, när lampor är tända inomhus”, förklarar Heidi Kulla.

Fasaden på framsidan kan lysas upp i olika färger, så bli inte förvånad om den är blåvit på självständighetsdagen. Den som passerar byggnaden längs stora vägen kan se de 63 svarta panelerna som tar upp solenergi och bidrar till att göra byggnaden nästan självförsörjande på el under sommarmånaderna.

”Vi tyckte att det hör till att utrusta byggnaden med solceller eftersom vi är i elbranschen”, förklarar Kent Borgmästars.

 

Ljust och fräscht
För kunder och besökare finns parkeringsplatser framför entrén.

”Traditionellt har man en kontorsdel och en halldel i den här typen av byggnader, men vi ville smälta ihop dem och ge dem en enhetlig form. Vi har kafferummet i mitten som en naturlig mötesplats för personalen”, säger Heidi Kulla.

Vi påbörjar husesynen och belysningen tänds automatiskt vartefter vi rör oss i den för tillfället obemannade kontorsdelen.

”Det finns ännu ett par lediga kontorsrum här, men vi behöver lite överkapacitet”, säger Kent Borgmästars.

Här finns också Esse Elektro-Krafts egen driftcentral, som övervakar bolagets egna kraftverk och är bemannad endast vid omkopplingar och omfattande störningar på det egna elnätet. Elnätsövervakningen sköts som tidigare i huvudsak av Katternögruppens driftcentral i Jakobstad.

Vi går vidare till fordonshallen, som rymmer sex fordonsekipage.

”Bilarna kan backas in med släpvagnarna påkopplade, vilket underlättar vid utryckningar.”

Längst bort finns också en tvätthall, där bilarna kan få sig en omgång efter att ha vältrat sig i lerig terräng.

 

Vatten under broarna
Mötesrummet är sparsmakat men modernt inrett, med undantag av en klenod från bolagets sekellånga historia. Det är en mätartavla från 1920-talet som räddades i samband med en renovering av vattenkraftverket i Värnum på 1990-talet.

”Mätartavlan är välbehållen och gedigen, den har patina och berättar om bolagets historia”, säger Heidi Kulla, som ville lyfta in den på en synlig plats i den dagliga verksamheten.

Den dagliga verksamheten är utstakad av styrelsen för de närmaste åren och kommer fortsättningsvis att fokusera på produktion och distribution av el.

”Vi har låtit bygga det här huset för att det ska hålla för de hundra år som nu närmast ligger framför bolaget”, säger Kent Borgmästars.

TEXT: Johan Svenlin BILDER: Karolina Isaksson