När det nya ställverket flyttar inomhus, blir det också mer driftsäkert och mindre underhållskrävande.
Karolina Isaksson

Här ska regionens vindkraft få sin skjuts ut i världen

Nästa år väntas fjorton stora vindmöllor i Nykarleby och Vörå börja generera el. Fler vindparker ligger i planeringsstadiet. Med det ställs regionnätet inför helt nya kapacitetskrav.

En ny toppmodern 110 kilo­volts elstation reser sig i höst i skogen i Jussila, Nykarleby. Sedan tidigare finns en elstation på samma ställe, som inte är valt av en slump. Här korsas stam- och regionnäten i nord-sydlig riktning av högspänningslinjer som går västerut och österut.

Byggbeslutet togs när beskedet gavs att de planerade vindparkerna i Kröpuln och Storbacken skulle förverkligas. Utan förstärkning av nätkapaciteten skulle vindparkerna komma att överbelasta elnätet.

”Det här är ett första steg för att både de och de andra planerade vindkraften i regionen ska kunna sättas i drift”, säger Kristian Finell, vd på Herrfors Nät.

Vindkraften är för närvarande i ett expansionsskede i Finland, i synnerhet längs kusten. 258 av landets 700 vindmöllor finns i dag i Norra Österbotten. Katternögruppen är genom sitt ägarskap i Rajakiiri och Puhuri delägare i flera av dem.

Under 2021 väntas vindparkerna Kröpuln i Monäs och Storbacken i Oravais, med vardera sju turbiner och installerad effekt på 30 megawatt, tas i bruk. I Storbötet i Vörå finns långt framskridna planer på två vindparker och fjorton turbiner. I Purmo planeras en jättepark med 50 vindmöllor. Även en rad andra vindkraftsprojekt har kommit en bit på väg.

 

Långsiktig satsning

”Den el som framöver ska produceras av all denna vindkraft kommer bara till en del att kunna användas här i regionen. Framför allt behöver elen kunna transporteras söderut, där den stora elkonsumtionen finns”, säger Kristian Finell.

Han nämner att Herrfors Nät även utan de planerade vindparkerna förr eller senare skulle ha behövt förstärka regionnätet. ”Nu får man genom den nya Jussila­stationen en lösning som ska hålla långsiktigt,” tror han.

En intressant fråga har handlat om att välja teknisk lösning. Den elstation som nu ersätts är luftisolerad. Efter noggrant övervägande valdes gasisolerad GIS-teknik (Gas Insulated Substation) i stället för luftisolerad AIS-teknik (Air Insulated Substation). Finell förklarar varför:

”Driftsäkerheten är högre i en GIS-station, som skyddas av väggar och tak. Och genom att ställverksutrustningen finns inomhus räknar vi med att underhållsbehovet blir minimalt.”

Den nya elstationen får nio utgångar, jämfört med fem i den gamla.

GIS-lösningen är ny för Herrfors, men tekniken är beprövad.

”GIS-stationer är kompakta och används mycket i städer. Den station som vi nu bygger kommer att rymmas på en 10 gånger 18 meters yta. En AIS-station med motsvarande kapacitet hade krävt 30 gånger 100 meter. Det finns mark att tillgå på området, men en station med liten yta kräver betydligt mindre markarbeten, och därför också mindre dränering och grundarbete”, säger Kristian Finell.
 


”Vindkraften kräver större kapacitet i vårt regionnät. Vi gör nu en rejäl satsning på elstationen i Jussila för att kunna garantera elöverföringen framöver”, säger Kristian Finell, vd på Herrfors Nät.
Bild: Karolina Isaksson

Kräver uppbackning från Fingrid

Den nya stationen i Jussila är alltså nödvändig, men inte tillräcklig, för att tillgodose vindkraftens ökade krav. Ännu krävs att stamnätsoperatören Fingrid fattar beslut om att för sin del bygga en 400 kV-transformatorstation för stamnätet i närheten av Jussila.

”Räknar man ihop alla vindkraftsprojekt som rimligtvis blir förverkligade, kommer vi att få ett tillskott på 400–500 mega­watt installerad effekt i vårt område. Räknar man sedan in också de potentiella projekten, inser man att vår satsning bara löser en del av problemet. Också Fingrids satsning behövs, för att vindkraftsplanerna ska kunna förverkligas.”

Situationen är lite av ett moment 22. Fingrid avvaktar med sitt beslut tills klart besked finns att tillräckligt många vindkraftverk faktiskt kommer att kopplas in i Herrfors regionnät. Samtidigt skulle Herrfors behöva få bekräftat att det finns uppbackning från stamnätsbolaget, för att den nya vindkraften verkligen ska kunna skickas ut från regionen.

”Vi är förberedda inför ett beslut från Fingrid. Lyckligtvis fick vi i gång vårt eget elstationsprojekt innan coronakrisen och ligger nu bra till med tidtabellen.”

I slutet av 2019 gjordes upphandlingen. I februari i år tecknades avtal med ABB om leverans av elstationen. Kabelkällaren är grävd, väggarna är på plats och taket lyfts på plats i september. I oktober väntas ställverksutrustningen från ABB:s fabrik i tyska Hanau.

”Vi planerar för att göra kopplingsarbetena ännu i år och räknar med att elstationen ska vara i full drift i april”, säger Kristian Finell.
 


Den södra delen av Herrfors region­nät visas med orange färg. De vindkraftsparker som markerats är i olika stader av projektering, enligt uppgifter samlade av Etha Wind.
Bild: Gun-Marie Wiis
TEXT: Johan Svenlin