Kurt Stenvall, vd, och Ann-Louise Ahlskog, kontorsansvarig, framför Jeppo Krafts byggnad centralt i Jeppo. Trots att andelslaget är det minsta företaget i sin bransch i Finland erbjuder det ett brett utbud av produkter och tjänster, som elplanering, elinstallation samt försäljning och service av hushållsmaskiner.
Karolina Isaksson

Jeppo Kraft, Finlands närmaste elverk

Finlands minsta elverk – och kanske bästa. Ingen slår Jeppo Kraft när det kommer till närheten mellan leverantör och kund.

Jeppo Kraft Andelslag har 444 ägare och 800 kunder. Efter 34 år i företaget känner vd:n Kurt Stenvall dem alla. Har kunderna ett ärende är kontaktvägen kort, och inga mångordiga förklaringar behövs för att frågeställningen ska vara utredd. Kanske kan Kurt ge diagnosen på stående fot.

Lika kort är beslutsvägen inom Jeppo Kraft. Det finns ingen chefshierarki som ärendet kan fastna i. Om någon av de elva medarbetarna ute på fältet inte kan fatta beslutet själv, går frågan direkt till Kurt.

Behöver något avhandlas, anskaffas eller klagas på är det även snabbt gjort att vika in till andelslagets kontor mitt i Jeppo city. Samtidigt kan man i den välförsedda butiken, anpassad för kundkretsens behov, köpa med sig de elprylar som annars kräver ett besök i stan.

Och är frågeställningen relaterad till ledningsnätet, så …ja, vet Kurt eller hans montörer var varje elstolpe står i det 124 kilometer långa ledningsnätet – 75 km med 400-voltsledningar, 49 km med 20 kV-ledningar.

I 99 år har det 100-åriga företaget nu tagit hand om elförsörjningen i Jeppo. Trots strukturförvandling, elförsörjningskriser, kapningsförsök och en och annan intern konflikt står andelslaget i dag fast med detaljkoll på verksamheten, en stabil balansräkning och framåtblickande planer.

 

Grunden för Jeppo Kraft är andelslagsformen, som fördelar beslutsmakten i de stora frågorna till alla de 444 ägarna. Vissa äger fler andelar än andra, flest Nykarleby stad, som genom de hundra åren varit den viktigaste samarbetsparten.

Trots det har Nykarleby stads representant liksom alla andra bara en röst vid stämman. Det hjälper inte att – som i ett aktiebolag – komma över ägarmajoriteten, för att kunna styra och ställa i företaget. Det krävs att få majoriteten av alla vid stämman på sin sida.

Det här hade betydelse vid den kris som 1995 skakade om andelslaget rejält. Ett centralt kort i spelet då var den nya elmarknadslag som det året radikalt förändrade grunderna för energibranschen, genom att avreglera elmarknaden. Elen blev en produkt som fritt kunde säljas och köpas.

Elproduktion och eldistribution blev därmed två olika affärer, och en vanlig tolkning var att dessa affärer behövde ske i två olika bolag, för att elhandelsverksamheten inte otillbörligt skulle få stöd från eldistributionssidan. Saken föranledde andelslagets styrelse att 1994 grunda två separata bolag, Ab Jeppo Kraftverk och Jeppo El-service Ab.

Samtidigt var andelslaget engagerat i planerna på ett kraftverksbygge i Silvastforsen, ett par stenkast från andelslagets kontor. Som bekant rinner Lappo å genom centrala Jeppo längs två parallella armar. Tillståndsansökan för byggprojektet låg 1995 för behandling i Västra Finlands Vattendomstol.

Tankarna leds, säger Ole Nordström, som författat den senare delen av den nyligen utgivna hundraårshistoriken, till att ”det kanske fanns någon form av utomstående aktör eller bolag som hade intresse av kraftverksplanerna i Jeppo”.

Med andra ord: Det aktuella kraftverksbygget skulle läggas i aktiebolaget Jeppo Kraftverk. När medel för investeringen sedan behövde tas fram, skulle läge öppnas för en kapitalstark spekulant att köpa sig aktiemajoriteten i bolaget och därefter kunna styra över intäktsströmmarna.

Det hörde till bilden att andelslaget var ägare också till övriga lockande forsar i Jeppodelen av ån.

I vart fall uppstod en cirkus utan dess like, som slutade med att en extra stämma avsatte hela styrelsen.

 

Säkert är att den outnyttjade kraften i forsarna i Lappo å utövat och fortfarande utövar en lockelse. Med den fallhöjd som står till förfogande, 11,5 meter (vid en mer långtgående utbyggnad 14 meter), och ett genomsnittligt årligt vattenflöde på 30 kubikmeter i sekunden är det med dagens mått fråga om småskalig vattenkraft, där inget av de kraftverk som varit under projektering (Silvast, Gunnar, Back och Kiitola – det sistnämnda i Herrfors Ab:s regi) skulle ha en installerad effekt överstigande en megawatt.

Samtidigt är vattenkraften i den pågående energiomställningen hårdvaluta, genom att den kan sekundregleras, dvs. anpassas efter den ständigt varierande elförbrukningen. Ju större andel väderberoende elproduktion, som vindkraft, desto värdefullare blir vattenkraften.

Inom andelslaget ställde sig majoriteten 2004 bakom en vattenkraftutbyggnad med rösterna 164–76. Motståndarna har i besvärsinlagorna hänvisat till att en utbyggnad bland annat skulle störa utterns och strömstarens livsbetingelser. En slutpunkt blev Högsta förvaltningsdomstolens negativa utslag 2018 gällande utbyggnadsplanerna.

Kurt Stenvalls syn på saken har inte förändrats:

”Den förnybara kraftkälla som finns i det strömmande vattnet är för bra och viktig för nejden för att inte tas till vara. Metoderna för att anpassa vattenkraften till den omkringliggande miljön utvecklas dessutom hela tiden”, säger han.

 

Jeppo Krafts hundraårsbok ger många exempel på hur Jeppo år 2020 skiljer sig från Jeppo förr i tiden.

Inledningsvis hette företaget Jeppo kvarn- och sågandelslag och tanken var att utnyttja vattenkraften vid Paloforsen. Men redan 1921 inköptes i stället Silvast kvarn- och såginrättning, där verksamheten utökades med elproduktion. Kvarnen höll andelslaget i gång till 1981, sågverksamheten fortsatte ända till 2005.

Elförsörjningen till jeppoborna prioriterades från början. Redan sommaren 1921 stod elstolpar i snörräta rader uppställda mellan Lussi och Keppo. Andelslagets medlemmar förutsattes utan ersättning hugga, barka och släpa fram stolpar till linjebygget. Ett (häst)lass grus skulle av var och en köras från Gunnars grustag till dammbygget i Silvast.

Steget är långt till det högteknologiska biogasprojekt, som andelslaget genom Kurt Stenvall initierade 2002 och som förverkligades elva år senare, då inom ramen för ett aktiebolag, där Jeppo Kraft med 35 procent är största ägare.

Biogasanläggningen har tidigare beskrivits i den här tidningen, men det kan nu tilläggas att en utbyggnad är på gång, som genom en fjärde reaktor kan öka biogasproduktionen från 30 till 50 GWh per år.

”Enligt planen ska nytillbyggnaden stå klar i december i år. Vi fick dock en oväntad aktör med i spelet, coronaviruset, så processen kan komma att ta dra ut på tiden lite längre”, säger Kurt Stenvall.

Jeppo Kraft Andelslag 100 år

TEXT: Svenolof Karlsson