Hur blev det så här?
Enligt en röst är den nuvarande EU-kommissionen, ledd av Ursula von der Leyen, mer ”politisk” än någon av sina föregångare. Den sägs driva sin agenda genom ett hårdare politiskt spel än det brukliga. Taxonomiprocessen ges som ett exempel.
Anton Steen, chef för Fortums samhällskontakter i Sverige, hör till dem som inte får EU-kommissionens ekvation att gå ihop.
”Till exempel går taxonomiförslaget i flera fall betydligt längre än den gällande EU-lagstiftningen och riskerar att leda till dubbla standarder. Förslaget går även emot den teknikneutralitet som slås fast i själva taxonomiförordningen”, säger han.
”Att gå längre än gällande lagstiftning behöver inte alltid vara fel, men för till exempel vattenkraften är Sveriges nationella plan, och den nyligen inledda omprövningen av all vattenkraft, uppbyggd kring ramdirektivet för vatten. Att få in ett helt nytt regelverk, som inte alls tar hänsyn till lokala biologiska förutsättningar just när omprövningsprocessen är i sitt inledningsskede, skulle göra det enormt stökigt.”
Lika frågande är Anton Steen inför tillämpningen av EU-juridiken.
”I en delegerad akt tillåts bara icke-väsentliga justeringar i en EU-förordning. Men i det förslag som tillsvidare ligger på bordet är förändringarna mycket omfattande. De går inte ihop med Lissabonfördraget om hur EU ska fungera.”
Vidare reagerar han på hur taxonomiförslaget föreger sig legitimera politik med vetenskap.
”Den strävan som finns i dokumentet, att reducera de här otroligt komplexa frågorna till ett slags binärt hållbarhetsbetyg, där svaret alltid är antingen ja eller nej, blir väldigt trubbigt. Det ges heller ingen konsekvensanalys av hur betygsystemet skulle påverka energisystemet som helhet”, säger Anton Steen.
Hans kollega Simon-Erik Ollus, chef för Fortums elhandel och produktionsstyrning, frågar varför EU-kommissionen överhuvudtaget gav sig in på det här spåret.
”Det borde höra till investerarnas kompetens att själva göra sina bedömningar”, säger han.
Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio, som företräder bioenergiföretagen i Sverige, håller med om den refererade kritiken, men vill även han tillägga ett antal saker:
”Bioenergin är större än något annat kraftslag i både Sverige och Finland. Tillväxten i våra skogar är långt större än det vi tar ut av den. En energikälla kan inte bli mer förnybar än så. Men med det här förslaget skulle till exempel fjärrvärmen bli något suspekt. Man skulle kräva en orimlig byråkratisk miljö- och klimatredovisning av enskilda skogsägare och jordbrukare.”
”Även på transportsidan är det riktigt illa. Man godkänner inget annat än el- och vätgasbilar från 2026. Alla biodiesel-, biogas- och etanolbussar är i princip underkända. Att genomföra det svenska klimatmålet på 70 procents minskning i transportsektorn till 2030 skulle i praktiken bli omöjligt.”
Kjell Andersson reagerar också starkt på att förslaget inte vill inkludera bioenergiforskningen i hållbarhetsforskningen.
”Detta gäller både naturvetenskaplig forskning och konsulttjänster. Arbetet med bioenergi vid högskolor, forskningsinstitut eller konsultföretag ska alltså inte betraktas som hållbart. Deras verksamhet svartlistas redan innan de hunnit visa resultaten.”
”I grunden är jag en EU-vän, men det som nu utspelas är djupt obehagligt”, säger Kjell Andersson.
Det är mot den här bakgrunden man ska förstå de unikt samordnade aktioner som de nordiska branschaktörerna nu driver gentemot EU-kommissionen. Framför allt försvaras vattenkraften och bioenergin som gröna energikällor. Ett gemensamt brev till EU-kommissionen om detta är undertecknat av Fortum, Vattenfall, Göteborgs Energi, Industrins Kraft och de svenska och finländska energibranschorganisationerna. Ett annat har undertecknats gemensamt av nio europeiska sådana branschorganisationer.
Finlands regering sågade i sin 18 sidor långa kommentar artigt med bestämt taxonomiutkastet med samma budskap. Finansminister Matti Vanhanen ska i ett brev till finanskommissionären Mairead McGuinness och kommissionären för handelsfrågor Valdis Dombrovskis ha förtydligat saken ytterligare
Bland Europaparlamentarikerna har Nils Torvalds, Elsi Katainen och Mauri Pekkarinen (i grupperingen Renew Europe) förklarat att de föreslagna finansieringskriterierna ”ställer orimliga miljökrav på vattenkraften och strider mot ramdirektivet för vatten” och ”undergräver det hållbara skogsbruket”.
Att inte heller regeringarna för de två vattenkraftsstormakterna Sverige och Norge uppskattar taxonomiförslaget framgår av ett brev från energiministrarna Anders Ygeman respektive Tina Bru till Mairead McGuinness och energikommissionären Kadri Simson. Ygeman och Bru menar att man i taxonomiförslaget inte förstått vattenkraftens roll för ett grönt energisystem.
Enligt nyhetssajten Euractiv pågår ett politiskt spel på hög nivå om innehållet i EU-kommissionens kommande taxonomiförslag. Bland annat har tio medlemsstater i Syd- och Östeuropa ställt sig bakom ett krav att naturgasen – som är fossil – ska klassas som acceptabel under en övergångstid, alltså få status som Ugly och inte som Bad.
