Avregleringen av elmarknaden i mitten av 1990-talet gav företagen i energibranschen nya möjligheter att ta initiativ och skapa affärer.
Man kunde passivt ligga kvar och göra som man alltid gjort – med risk att småningom bli överkörd av konkurrenter, som jobbade effektivare. Eller man kunde satsa på utveckling och rationalisering och göra investeringar i syfte att öka lönsamheten.
Med facit från 20 år av det ökade handlingsutrymmet framgår att Katternö under en närmast obruten tillväxtperiod skapat stora ekonomiska och samhälleliga värden, samtidigt som företaget steg för steg levererat allt mer och allt grönare el i ett allt bättre vädersäkrat elnät.
Det här framgår av den studie, De regionalekonomiska effekterna av Katternökoncernens verksamhet, som gjorts av forskare vid Ruralia-institutet vid Helsingfors universitets enhet i Seinäjoki i samarbete med Ålands statistik- och utredningsbyrå.
Uppdraget gavs av Herrfors, som inför Finlands 100-årsfirande ville få siffror på vad företaget verkligen betytt för regionen. Samtidigt var tanken att materialet skulle kunna ge vägledning inför de framtidssatsningar som Herrfors och Katternökoncernen står inför.
Jouko Kinnunen ansvarade för de modellanpassningar som projektet krävde. Han är doktor i nationalekonomi, med ett förflutet bland annat på Världsbanken, och är till vardags forskningschef på Ålands statistikbyrå.
”Det studien redovisar är hårda siffror. Vi har till exempel inte kunnat beakta om Herrfors/Katternö genom sin närvaro i regionen haft en allmän positiv effekt i fråga om sådant som näringslivsklimat, framåtanda och samarbete. Inte heller har det gått att mäta de effekter som enskilda drivande personers aktiviteter kunnat ha i ett dynamiskt företag”, säger Jouko Kinnunen.
Med det i åtanke bör modellresultaten ses som en minimiuppskattning av Katternös betydelse för regionen.
Modellkörningarna visar hur effekten av företagets närvaro ackumulerats över tiden.
”Det framgår till exempel att Katternökoncernens egen direkta sysselsättning är bara omkring en tredjedel av den totala sysselsättningseffekten. 2015 stod Katternökoncernens egna anställda för 31 procent av den sysselsättande effekten. Med andra ord skapade varje nytt jobb inom Katternökoncernen utöver det drygt två jobb på annat håll”, säger Jouko Kinnunen.
I klartext har under tjugo år minst 460 jobb skapats i regionen, av dem närmare 400 i landskapet Österbotten och ett 60-tal i Norra Österbotten, det vill säga i de landskap där Katternö har sina fasta driftställen.
Katternö har enbart efter 2005 ökat BNP inom sitt verksamhetsområde med 60–80 miljoner euro på årsbasis.
Sedan 1995 har Katternö bidragit till en ökning av den privata konsumtionen i Österbotten med minst 430 miljoner euro.
Som berättats tidigare i den här tidningen har sedan 1995 minst 150 miljoner euro genererats i skatteintäkter enbart av Katternö självt, och Katternös ägare har fått se bolagets värde mångdubblas under samma tid.
Ruralias studie nämner också indirekta effekter, som att de andra bolagen i Katternösfären fått tillgång till kostnadseffektiva funktioner inom ramen för sin Katternöanknytning och, genom att ligga under Katternöparaplyet, haft ett skydd mot olika uppköps- och fusionsaktiviteter.
Det bör påpekas att alla bolag i Katternösfären inte inkluderas i studien.
”Uppdraget var preciserat till att omfatta koncernen Katternö, med dotterbolaget Herrfors som central aktör, vilket innebär att de företag som är Katternö Ab:s ägare inte räknas in – det vill säga Esse Elektro-Kraft, Jakobstads Energi, Jeppo Kraft, Korpelan Energia, Korpelan Voima, Nykarleby Kraftverk och Vetelin Energia”, förklarar Jouko Kinnunen.
De nämnda företagen är fristående – alltså konkurrenter – i fråga om elförsäljning, men agerar integrerat med Katternö ifråga om produktionsresurser, elanskaffning, högspänningstransmission, nät-övervakning och styrning.
Enligt studien kan man om dessa nämnda företag, som äger Katternö, anta att de i den egna verksamheten fått större utväxling av sina investeringar än de skulle ha fått, om de tvingats agera isolerade, utan draghjälp från Katternökoncernen.
Frågan kan enligt studien även ställas om alla Katternöägare, utan sin hemhörighet i Katternösfären, i dag skulle finnas kvar som självständiga företag, mot bakgrund av de uppköps- och fusionsaktiviteter som präglat energimarknaden efter dess avreglering 1995.
Ruralias studie
Ansvaret för studien låg hos professor Hannu Törmä. Forskargruppen i övrigt har bestått av forskningschef Jouko Kinnunen och statistiker Elin Sagulin från Ålands statistik- och utredningsbyrå samt forskningsassistent Outi Hakala och projektplanerare Susanna Kujala på Ruralia-institutet.
Unikt är att Katternös verksamhetsområde sträcker sig över fyra landskap – Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten samt en aning in i Södra Österbotten. Samtidigt är det en central värdegrund för Katternö att stöda hemregionernas utveckling:
”Det förklarar varför koncernen antingen direkt eller genom ledande personer inom koncernen engagerat sig i en rad samhällsbyggande projekt, såsom det regionala telekombolaget JNT (med utbyggnad av regionens bredbandsnätverk och IT-kompetens som prioriterad verksamhet), bygget av fastighetskomplexet Allegro (som bas och campus för specialutbildningar) och investeringen i flygbolaget Nextjet, som upprätthåller flygtrafik från den regionala flygplatsen (Kronoby) till Stockholm och vidare till andra destinationer”, sammanfattar studien.
Studien lyfter fram att Österbotten av alla finländska landskap i dag har det bästa utbudet av fast bredband på 100 Mbit/s, enligt Kommunikationsverket, och tror att detta för många verksamheter kan ha en betydande produktivitetshöjande effekt.
Herrfors/Katternös inverkan på regional sysselsättning och privat konsumtion i Österbotten
Ovan: Herrfors/Katternös inverkan på den regionala sysselsättningen i landskapet Österbotten, i antalet anställda. Blå linje visar utvecklingen för enbart Herrfors, orange linje för Katternökoncernen, grå linje för Katternökoncernen inklusive intressebolagen.
Nedan: Herrfors/Katternös inverkan på den privata konsumtionen i landskapet Österbotten, i miljoner euro i 2016-års fasta priser. Blå linje visar utvecklingen för enbart Herrfors, orange linje för Katternökoncernen, grå linje för Katternökoncernen inklusive intressebolagen.
