Höstens hårda stormar Aila och Topi påminde åter om att elnäten tillfälligt kan skadas av fallande träd eller andra extrema belastningar. I hela landet drabbades tiotusentals elkunder av elavbrott, inklusive en del av Katternöbolages kunder.
Många följde med situationen via avbrottskartan på appen och kunde där få information om sitt eget område. Men även om avbrottskartan ger en bra översikt, täcker den inte in alla detaljer.
”Avbrottskartan visar endast störningar i 20 kV-nätets transformatordistrikt, och dem känner vi också till på driftcentralen. Däremot behöver vi fortfarande få hjälp av elkunderna genom felanmälningar på lågspänningsnäten”, säger Henrik Snellman, driftchef på Herrfors-Nät.
Visar det sig att kunden inte fått tillbaka sin elförsörjning när 20kV-nätet reparerats, inleds felsökning i lågspänningsnätet. En del av felen kan åtgärdas med olika fjärrmekanismer, men gäller det stormskador blir elnätsbolagen vanligtvis tvungna att rycka ut.
”Vi skickar ut en patrull som letar upp den plats där störningen uppkommit. Därför uppskattar vi att kunderna tar kontakt med driftcentralen, så att vi får så mycket information som möjligt.”
Felanmälningar kan med fördel göras via telefon eller 24/7-appen.
”Det är säkrast att ringa, och om det är upptaget lönar det sig att vänta. Driftcentralen får alltså också in felmeddelanden via appen, men det kan ske med en viss fördröjning”, säger Henrik Snellman.
Kolla om det lyser hos grannen
Aila-stormen i september gav nyttiga erfarenheter. Åtskilliga felmeddelanden kom in till driftcentralen, som i sin tur svarade att reparation har påbörjats. Men en lucka i informationen upptäcktes också.
”Eftersom vi hade störningar på 20kV-nätet, antog personalen på driftcentralen att det var orsaken till att de som ringde in var utan ström. Men det fanns skador också på lågspänningsnätet, vilket vi inte var medvetna om. När vi fick i gång 20 kV-nätet igen, antog vi att alla i området hade fått strömmen tillbaka”.
Men felen på lågspänningsnätet var fortfarande oåtgärdade.
”För att undvika att det här upprepas, skulle vi önska att kunder som rapporterat fel fortsätter att följa med utvecklingen på avbrottskartan. Om kartan visar att kunden är uppkopplad, men elavbrottet fortsätter, är det läge att ringa till driftcentralen och meddela detta. Kolla gärna också om grannen fått tillbaka sin el, för det kan också handla om ett fel i det egna husets elsystem”, säger Henrik Snellman.
”Mina sidor” ett bra alternativ
Utgångspunkten för att ta del av de olika tjänsterna är länken ”Mina sidor” på Herrfors webbplats. Här går det att ladda ner mobilappen, registrera sig för sms-tjänsten och kolla avbrottskartan.
Det krävs att man loggar in sig med dels kundnummer och dels förbrukningsplatsnummer, som båda hittas på den egna elfakturan. På den e-postadress och de mobilnummer (upp till tre stycken) som man skriver in, får man sedan meddelanden om planerade och oplanerade elavbrott.
”De här kanalerna ger en snabb och effektiv information direkt ut till de kunder som berörs av ett specifikt elavbrott. Kunderna kan lita på att vi inte skickar reklam via sms-tjänsten, endast nyttig information”, säger Henrik Snellman.
”100 procents driftsäkerhet får vi knappast”
Trots att elnäten ständigt förbättras finns det yttre faktorer, främst väder och vind, som gör att belastningen kan bli för stor med följd att elförsörjningen bryts.
Vid sidan av vädret står fåglar och andra djur ibland för elavbrott. Också den mänskliga faktorn kan bidra, när exempelvis en grävmaskin eller kranbil kapat en elledning. Tillfälliga avbrott i elförsörjningen är en realitet som vi kommer att behöva klara av på bästa sätt även i framtiden.
”Vi kommer nog aldrig att uppnå 100 procents driftsäkerhet, men vi gör stora insatser för att göra elnätet så vädersäkert som möjligt. Till exempel har Herrfors under de senaste fem åren i snitt grävt ner 40 kilometer jordkabel per år i 20-kilovoltsnätet”, säger Henrik Snellman.
Samtidigt pågår omfattande arbeten med att ersätta gamla luftledningar med nya.
”Moderna elledningar är betydligt mer stryktåliga än gamla modeller. De klarar av tunga snölaster och till och med fallande träd. Men helt störningsfria elnät kan vi som sagt knappast uppnå”, säger Henrik Snellman.
