Det hemliga plättreceptet är finslipat och klädnyporna i det egettillverkade kölappssystemet redo att delas ut till väntande, hungriga kunder. Det är dagen före Handelns natt i Ylivieska, ett evenemang som brukar dra man ur huse. Scouternas plättförsäljning väntas slå nya rekord men Tommi Salo, ledare för scoutpatrullen Viessojat, är lugn.
”Vi är med på Handelns natt i första hand för att visa upp vår verksamhet. Vi brukar skapa en mysig stämning med facklor och brasa och en del lockas förstås av plättdoften”, berättar han.
Vi träffas i scoutpatrullen Viessojats klubblokal, som finns inhyst i vattenverkets nedlagda reningsstation strax invid Kalajoki, som flyter genom Ylivieska. Scoutföreningen har drygt 100 medlemmar i åldrarna 6–22 år och att döma av inredningen i lokalen är hantverk en viktig del av verksamheten.
”Visst har vi kvar traditionella scoutsysslor, som knopar och slöjd, men verksamheten innehåller också en hel del samhällsnyttiga teman, däribland tolerans, mediefostran och hembygdshistoria.”
Hur har scoutföreningen lyckats hålla ställningarna, och till och med växa, när konkurrensen hårdnat inom den organiserade fritidsverksamheten?
”Barn och ungdomar kommer nog både på veckoprogram och läger, men det är det de frivilliga vuxna som är svårast att rekrytera. Barnen gillar att vistas i skogen och göra saker de inte annars gör. Att äta mat som är tillredd över öppen eld och sova i tält är mer spännande än dataspel.”
Tommi Salo var själv med i scouterna som barn. Under studietiden tog han en paus, men när hans äldsta barn kom upp i scoutåldern återupptog han sin scoutkarriär.
”Mycket har ju ändrat på några decennier, inte minst när det gäller vuxnas attityd till barn. Barnens vardag ser också annorlunda ut och numera är det många familjer som inte alls vistas i naturen.”
Också trygghetstänkandet har radikalt förändrats på ett par generationer.
”Förr var scoutledarna ofta tonåringar, men nuförtiden skulle få föräldrar släppa ut sina barn i skogen om det inte fanns vuxna ledare.”
Men vad händer när barn, som är vana att krama sina smarttelefoner, får en vass kniv att tälja med någonstans långt ifrån en akutmottagning?
”Det brukar gå bra när de får korta instruktioner och en möjlighet att använda kniven. Det farliga uppstår när de inte alls får röra kniv.”
Visst har scoutrörelsen också anammat den moderna tekniken. Tommi Salo påminner om att kommunikation alltid varit en viktig del av scoutverksamheten.
”Storlägret i somras var ett tydligt exempel på hur scoutrörelsen lyckats utnyttja den moderna tekniken i den traditionella scoutverksamheten. Det fanns appar att ladda ner och hela området var utrustat med wifi och ett stort antal laddningsstationer.”
När det gäller plättstekning är det traditionella metoder som råder. Elden tänds med flinta och fnöske, om så behövs.
