Sommaren och hösten 2022 har präglats av oro för energibrist i vinter. Saken ställs på sin spets inte minst av importstoppet för rysk energi. Mer egen sådan behövs för att hålla i gång el- och värmeproduktionen under de kalla månaderna.
I april gav regeringen i uppgift åt Försörjningsberedskapscentralen (FBC), statlig myndighet med uppgift att säkra tillgången på energi för nödsituationer, att upphandla 20–30 procent av landets bränntorvsbehov för vintrarna 2022–23 och 2023–24.
FBC satte också i gång omfattande utredningar, bland annat om hur ett storskaligt torvlager – världens första – ska kunna byggas upp.
”Huvudsakligen ligger ansvaret för att upplagra bränntorv på kommersiella aktörer. Men för att öppna FBC:s lager måste det råda undantagstillstånd, det räcker inte med att energipriserna är höga”, förklarar Hannu Salo, Bioenergias expert på torvfrågor.
I augusti meddelade FBC att 70 procent av målsättningen uppnåtts. Målsättningen var ett reservlager av bränntorv motsvarande 2,2 TWh.
Salo är inte förvånad.
”Branschen har fått upprepade besked från regeringen om att torvproduktionen ska fasas ut. Entreprenörer har inte vågat investera i nya maskiner. Det avspeglas i den gångna sommaren skörd, som även begränsats av att det regnat under en stor del av säsongen.”
Regeringen har sett torv som en belastning i målsättningen att göra Finland klimatneutralt till år 2035.
Ordagrant ur regeringsprogrammet från 2019: ”Användningen av torv som huvudsaklig energikälla upphör enligt dagens prognoser under 2030-talet i takt med att priset på utsläppsrätter stiger, men torven förblir ett bränsle inom försörjningsberedskapen. Användningen av torv som energikälla kommer att åtminstone halveras före 2030.”
”Det politiska motståndet mot torv har riktat sig mot energianvändningen, och än så länge inte mot odlingstorv, som används inom jordbruk och trädgård. Totalt har bränntorven stått för bara omkring två procent av vår totala energikonsumtion, men torven är viktigare än procentsatsen antyder för att säkra energiförsörjningen i landets kraftvärmeverk”, säger Hannu Salo.
I praktiken har bränntorven beskattats hårt.
”Budskapet om beskattningen har haft en stark psykologisk effekt på hela branschen, kanske större än den fiskala effekten.”
Trots att behovet av inhemsk energi nu ökat, har regeringen inte rubbat på sin hållning i torvfrågan.
”Det har inte lämnats in ansökningar om tillstånd för nya torvtäkter eftersom handläggningstiden är så lång, och de som redan är aktiva behöver hållas i drift i fem år för att tillståndet inte ska löpa ut”, säger Hannu Salo, med tillägget: ”De facto är det resursslöseri att inte använda de inhemska energikällor som vi har.”
Hannu Salo hoppas att den politiska diskussionen om torvens framtid ska kunna öppnas igen, utan att partena gräver ner sig i skyttegravar.
”I den allvarliga situation vi nu har borde vi använda våra egna naturresurser på ett förnuftigt sätt.”
”Tyvärr är det väl inte sannolikt att det blir ändringar under den mandatperiod som är kvar, men om allmänheten trycker på kanske politikerna kan hitta nya överenskommelser. Annars kommer frågan upp i riksdagsvalet till våren.”
Enligt Hannu Salo kan sommaren 2023 redan vara förlorad i fråga om torvskörd.
”Aktörerna i leveranskedjan i torvbranschen borde få uppmuntrande besked för att våga rekrytera personal och satsa på nödvändig utrustning. Alla skulle vinna på att energipolitiska beslut skulle ha en lång framförhållning. Vi behöver inte ens pruta på Finlands och EU:s klimatmål för att kontrollerat öka användningen av torv.”
Bränntorv står för en betydande del av landets fjärrvärmeproduktion, som håller skolor, bostäder och butiker varma under årets kalla månader. Landets största användare av bränntorv finns i Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio. Alholmens Kraft ligger på fjärde plats.
På Alholmens Kraft har biobränslen i år stått för 48 procent av energikällorna, torven för 44 procent och avfall för 5 procent. Reservbränslet stenkol är nere på rekordlåga andelen 3 procent.
Enligt Hannu Salo kan energived i viss mån täcka upp för bristen på torv, men även träbaserade bränslen är hett efterfrågade och priserna höga.
Anskaffningen av biobränslen hänger ihop med övrig virkesavverkning.
”Branschen arbetar med en framförhållning på tre år när det gäller att lagra energikällor. Det finns energived att hugga i landets skogar, men den borde ligga på tork åtminstone under en sommar för att kunna brännas energieffektivt.”
Ökad användning av kol är svår att förena med klimatmål, och Hannu Salo ser inte heller olja som någon lösning på en akut brist på energikällor i kraftvärmeverken.
”Tankbilskapaciteten räcker helt enkelt inte till för att försörja landets kraftvärmeverk. Det är fasta energikällor som gäller.”
Hannu Salo tror att kraftvärmeverken kommer att klara försörjningen under den stundande vintern, men till ett högt pris.
”Alla får anpassa sig till situationen, men samtidigt måste vi titta i ett längre perspektiv, så att vi också klarar vintrarna de följande åren.”
