Den positiva sidan av Katternös satsning på egen elproduktion är att bolaget i dag hör till de grönaste i Finland. Dels genom vattenkraft, men i dagsläget ännu mer genom vindkraft, genom produktion som bolaget de senaste åren snabbt och effektivt fått i gång norrut i Österbotten.
”För stora kundgrupper är det här ett attraktivt erbjudande, att vi kan leverera inte bara grön el, utan dessutom grön el som är närproducerad av oss själva”, säger Roger Holm.
Den trista sidan av saken är att denna vindel är starkt subventionerad med skattemedel.
”Subventionerna kom till för att få i gång vindkraftsbyggandet. Men i dag behövs inga nya subventionspaket för kommande investeringar. Tvärtom borde allt fokus nu läggas på att avveckla alla nya subventionsprogram inte bara inom Nord Pool-området, utan hela Europa. Vid investeringar i ny kapacitet har förnybara osubventionerade alternativ numera de bästa förutsättningarna för lönsamhet.”
”Nya subventioner äter skattebetalarnas pengar helt i onödan och hindrar de sunda marknadsmekanismerna att arbeta”, säger Roger Holm.
Dessvärre finns i detta också en annan komponent. Vind och sol levererar el slumpvis, vilket innebär att annan produktionskapacitet alltid måste stå i beredskap. Dilemmat kunde teoretiskt hanteras på marknadsbasis, om energimarknaden var designad så att denna kapacitetsreserv prissattes högre.
”Även om elpriset under några kalla vinterveckor rakar i höjden, räcker inte det i dagsläget för att den nödvändiga kapacitetsreserven ska klara lönsamhet”, konstaterar Roger Holm.
Det är här som frågan om kärnkraft kommer in, genom att den producerar el stadigt oberoende av väder. Finlands nu fyra aktiva reaktorer (som ger 2 700 megawatt effekt) är snart på sin ålders höst, och Sverige lägger inom kort ner minst fyra av sina reaktorer, kanske fler.
”Det innebär en radikal förändring i Norden. Även om läget balanseras upp av att två nya reaktorer tas i bruk (Olkiluoto 3 och Fennovoima på totalt 2 800 megawatt), innebär det försämrade effektläget i Sverige att risken för elbrist totalt sett ökar också hos oss, eftersom vi är så beroende av importel därifrån”, säger Roger Holm.
Se också hans ledare i detta nummer.
Ännu en pusselbit i detta är bioenergin, där Katternö var en tidig föregångare genom stora investeringar i el- och värmeproduktion av biomassa och torv. Det här baserat på miljö- och klimatargument och för att satsningen skapat sysselsättning i hemregionen och minskat behovet av importerade fossila bränslen.
Men också biomassan har utvecklats till ett ideologiskt och politiskt slagfält. Att försöka följa hur frontlinjerna i EU förändras gällande utsläpps-, förnybarhets- och hållbarhetskriterier för olika typer av biomassa kräver närmast ett heltidsengagemang.
I Finland tillkommer skogsindustrins oro för att efterfrågan på energived ska driva upp priserna på massaved och med det försämra industrins konkurrenskraft.
”Det är klart att vi inte ska överavverka skog, och skogs- och myrmarker ska skötas hållbart. Men den årliga skogstillväxten har ökat för varje år (i dag 105,5 miljoner kubikmeter/år), och då förstår jag inte varför vi inte också skulle kunna avverka mer”, säger Roger Holm, med syftning på förslaget att höja den tillåtna årliga avverkningen från 66 till 80 miljoner kubikmeter/år.
”Torvtillväxten är i relation till torvskörden ännu större. Så länge Finland importerar kol bör torven kunna betraktas som ett bättre alternativ.”
Mer vindkraft då?
”Regeringen har aviserat att en ny omgång subventioner till vindkraften kan bli aktuell. Det stödet skulle då ges baserat på ett auktionsförfarande. Om stödet blir aktuellt, står Katternö via bolaget Puhuri berett med en bra portfölj färdiga vindkraftsprojekt”, berättar Roger Holm.
