Fingrid hänvisar till att importen av el från Ryssland, som maximalt kunnat uppgå till 1 300 megawatt, har avslutats och listar även de här riskfaktorerna:
- Driften av kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3, som enligt den senaste uppgiften ska inledas på reguljär basis fullskaligt med effekten 1 600 megawatt den 30 november. En senareläggning av starten skulle få stora konsekvenser.
- Elhandeln med Sverige och Estland, med en möjlig importkapacitet på sammanlagt 3 400 megawatt. Vid toppförbrukning tidigare år har betydande mängder el från dessa länder importerats, utöver den från Ryssland. Nu kan Sverige och Baltikum dock komma att ha egna problem med sin elförsörjning.
- Oväntade fel på större inhemska kraftverk eller elöverföringsförbindelser, och även brist på kraftverksbränslen.
Vad som kan hjälpa upp situationen är bra vindförhållanden, när elbehovet är som störst. Vid full produktion beräknas vindkraftskapaciteten vid 2022 års utgång vara omkring 5 000 megawatt.
Energibesparing är en annan metod för att rädda situationen, liksom arrangemang som kan styra elanvändning utifrån eltillgången.
Enligt Fingrids uppskattning kan elförbrukningen den kommande vintern vid topplast stiga till cirka 15 100 megawatt. Den inhemska produktionen uppskattas i bästa fall kunna täcka 12 300 megawatt.
Nettounderskottet blir då 2 800 megawatt.
Fram till den 16 september kalkylerade Fingrid även med att för vintern köpa in en effektreserv på 600 megawatt. Någon sådan reserv blir det dock inte, då Fingrid inte godtog det enda bud som gavs, nämligen av Fortum för det gamla kolkraftverket Meri-Pori.
Planen, när denna tidning gick i tryck, var att Fortum i stället ställer Meri-Pori-kraftverket i skick med 560 megawatt inför vintern för drift på kommersiell basis.
