Mats Gustavsson, mångårig energidirektör på Boliden, har de senaste åren ofta återkommit till elprisets roll för den tunga industrin.
”Kostnadssidan är helt avgörande för vår bransch. Men min iakttagelse är att man i debatten duckar för frågan”, säger han.
I Finland driver Boliden tre stora verksamheter: en multimetallgruva i Kevitsa, ett koppar- och nickelsmältverk i Harjavalta och en zinkfabrik i Karleby.
”Med den verksamhet som Boliden har, riktad till en världsmarknad, är det avgörande att arbeta med kostnader. Priserna för våra produkter sätts på LME-börsen [metallbörsen i London], vi måste skapa utrymme på kostnadssidan för att klara de stora volatila svängningarna på metallpriserna. Och elen är för oss ofrånkomligt en stor del av kostnadsbasen”, säger han.
”När jag då tar del av framtidsscenarierna om all kraft som kommer att behövas fram-över och tittar på levelized cost [kraftslag jämförs med avseende på kostnad per producerad kWh under hela kraftanläggningens livslängd] för landbaserad vindkraft, havsbaserad vindkraft och kärnkraft, så ligger den kostnaden långt över vad industrin hittills har baserat sig på.”
”Slutsatsen kan bara bli att industrin framöver måste acceptera ett högre elpris. Och att elproducenten måste acceptera en lägre intäkt”, säger Mats Gustavsson.
”Till det här kommer att EU bygger på en marknadsmodell med marginalprissättning som innehåller kostnaden för koldioxid, och att vi kan se en tydlig trend och intention att politikerna vill få upp priset på koldioxid ytterligare. Med det drivs elpriset ju upp ännu mer.”
Frågan för investerare i elproduktion blir varför de ska rabattera ett pris till industrin, säger Mats Gustavsson, som befarar att delar av den elintensiva industrin slås ut.
”Man orkar inte bära elkostnaden. Vi har redan haft en rätt stor utslagning av aluminiumindustrin i Europa. Det började under sista kvartalet 2022 när elpriserna gick upp jättehögt. Sedan har de inte gått ner till en nivå där man skulle ha kunnat återstarta de här aluminiumsmältverken. Är det bra eller dåligt? Det måste man ta ställning till.”
Vad betyder den här utvecklingen för Boliden?
”Vad gäller kostnadsdelen har vi försäkrat oss om att vi i närtid mår hyfsat bra. Men över tid kommer också vi att möta det här på allvar. Med de avkastningskrav vi har kommer vi att få svårare att driva verksamheten. Det blir ju konsekvensen.”
”Har du för höga kostnader, så blir effekten att du skjuter på dina reinvesteringar. Det är så du börjar. Sedan skjuter du på dina investeringar. Sedan kör du på cash. Sedan stänger du.”
Så Boliden drivs till andra delar av världen?
”Du kan inte flytta en gruva, men inte heller driva en gruva som inte är lönsam. I Boliden tvingades vi förra sommaren stänga ner Europas största zinkgruva, Tara i Irland, och sätta den i care maintenance. En anledning var höga energikostnader.”
”I Irland är jag tvungen att köpa gas som konverteras till el. Så problemet var priset på den brittiska naturgasen. Vi fick skicka hem 650 personer. Oavsett om du har jättefin metall i backen så kan du inte plocka upp den om det inte är lönsamt.”
”Det här sker samtidigt som vi i Boliden elektrifierar vår gruvverksamhet fullt ut. Talet om konkurrenskraftig el räcker inte för oss. Vi måste ha billig el. För vi måste vara billigast. Vi är här i Sverige och Finland långt ifrån marknaden rent geografiskt. Vi har relativt höga löner. Vi har väldigt tuffa kravställningar miljö- och klimatmässigt. Vi har ett ganska tufft klimat.”
Om man sätter siffror på elen, vad är billigt?
”I industrin har vi legat och jobbat omkring 30–40 euro per megawattimme. Medan levelized cost på vind på land kanske är runt 40–50 euro. I sjön är siffran för vindkraften 60–90 euro. Kärnkraften ligger väl också på den nivån.”
Sverige är delat i fyra elområden, vart och ett med sitt elpris, och de två elprisområdena i Norrland har traditionellt haft den billigaste elen, vilket gynnat den tunga industrin både i norra Sverige och i Finland – mycket av den el som Finland importerar produceras av den norrländska vattenkraften.
Ett trendbrott verkar emellertid ha skett. Elen är numera ofta lika dyr i norra Sverige som i söder. Hur påverkar det industrin?
”Det är riktigt dåligt. Vi såg hur elpriset steg i augusti-september 2022 och hade sedan en jätteuppgång i november-december. Alla skyllde på kriget i Ukraina, men det började före det. Så det har inte med det att göra.”
”Det var vindstilla. Det var kallt. Det var is i älvarna. Vilket det är varje år. Och man hade enorma problem inom vindkraften med isbildning. Efter detta har priset inte fallit tillbaka till den nivå som vi låg på, utan det stannade 100 procent upp. Där ligger det i dag, och det är inte bra.”
Till detta de allt större systemkostnader som hör ihop med elen.
”Det är precis som med järnvägsunderhållet i Sverige. Det har bara skjutits på. Nu har kostnaderna för den ogjorda systemutbyggnaden i Europas elnät bulkats upp till 558 miljarder euro, enligt den europeiska tillsynsmyndigheten Acer.”
”Tittar du på elräkningen framöver, så är risken att nätkostnaden kommer att vara den största delen. Och den är inte förhandlingsbar. Vi ser inom Boliden i dag att vi har väldigt olika pristariffer på de orter där vi är verksamma. Generellt kommer den här kostnaden bara att öka. Till det kommer bristande produktionskapacitet för nätutbyggnaden. Så det här kommer att ge förseningar i energiomställningen.”
Svenska kraftnät nämnde nyligen att man byggt 2 000 kilometer nya ledningar mellan 2000 och 2020 och nu under de följande tjugo åren planerar att bygga 7 000 kilometer till.
”Den siffran är inte realistisk. Det kommer inte att ske”, säger Mats Gustavsson.
