Plötsligt hände det. Ett brytarfel på Själland släckte automatiskt ner det stora kraftverket Avedøre 2 (bilden) och även en stor del av vindkraftsproduktionen i Rødsand (bilden till vänster) ute till havs. Den enda livlinan var utlandskablarna till Sverige, men den effekt som kom därifrån och räddade situationen på Själland var nära att förorsaka nedsläckning av elen också på den svenska sidan.
Wikipedia

Brytarfel nära förorsaka blackout

En helt vanlig dag, den 8 oktober fjol, stod det nordiska elsystemet på randen till ett sammanbrott. Ett oväntat brytarfel i Danmark gav en kedjereaktion långt utanför landets gränser.

Brytarfelet uppstod i samband med ett arbete i en station på Själland. Det kopplade automatiskt ifrån likströmskabeln mellan Själland och Tyskland. Med det tappade Själland plötsligt 600 megawatt importerad el. Vid tillfället var även kabeln över Stora Bält till Jylland ur drift, vilket innebar att det inte fanns någon förbindelse alls mellan de två elområden (Själland och Jylland) som Danmark är delat i.

När spänningen i elnätet började sjunka, föranledde det två ytterligare fel inom fyra minuter: kraftverket Avedøre 2 kopplade automatiskt ifrån, liksom även en del av turbinerna i vindkraftparken Rødsand. Sammantaget gav detta ett effektunderskott på närmare 1 100 megawatt.

Med effektbortfallet i Själland steg effektöverföringen genom de enda återstående utlandskablarna, nämligen till Sverige. Det fick till följd att effektflödet mellan elområdena inom Sverige snabbt översteg de beräknade gränserna för hur mycket systemet skulle klara.

Frekvensen i det nordiska kraftsystemet, som konstant balanseras för att ligga tätt intill 50 Hz, föll under störningen till som lägst till 49,71 Hz. Med tur och skicklighet reddes situationen ut innan händelseförloppet hann eskalera över den gräns där inga åtgärder skulle ha hjälpt. Omvärlden fick höra om dramatiken först när Svenska kraftnät långt senare beskrev förloppet.
 

I rapporten beskriver Svenska kraftnät hur man i det nationella kontrollrummet omgående vidtog åtgärder för att avlasta överföringen mellan elområdena. Samtliga reglerbud (som getts i förväg av elproducenterna för den ständigt nödvändiga balanseringen av elen) i det sydligaste svenska elområdet SE4 aktiverades. Den särskilda så kallade störningsreserven i södra Sverige snabbstartades. I Själland aktiverade Danmarks stamnätsoperatör Energinet på motsvarande sätt samtliga reglerbud. Sveriges elexport till Litauen drogs ner. På Energinet var man beredd att koppla ifrån förbrukning på den danska sidan, om begäran om det skulle komma från den svenska sidan.

Inom 15 minuter lyckades man dock åter få frekvensen och spänningen att hamna inom driftsäkerhetsgränserna. Överföringen via snittet mellan Sveriges elområden SE3 och SE4 låg kvar under gränsvärdet längre än så, 22 minuter. Effektflödet mellan områdena SE2 och SE3 varierade över och under gränsvärdet under ännu längre tid.

”Det svenska elnätet är inte byggt för att tåla flera så allvarliga driftstörningar inom 15 minuter. Vi stod inför att eventuellt behöva göra en manuell frånkoppling för att säkerställa driftsäkerheten för resten av systemet”, berättar Pontus de Maré, Svenska kraftnäts driftchef, i rapporten.”

Störningen visar på vikten av att alla anslutande parter i det nordiska kraftsystemet säkerställer att de uppfyller de krav som finns”, kommenterar hans kollega Ulf Moberg.

I princip är det nordiska kraftsystemet konstruerat för att klara ett fel som motsvarar den största elproduktionsanläggningen i den aktuella driftsituationen. Men som händelserna den 8 oktober visar följs ett fel ofta av ett annat. En obesvarad fråga är om en motsvarande händelse under hög vinterbelastning av elnätet skulle ha samma förutsättningar att sluta lyckligt.

 


Pontus de Maré, driftschef på Svenska kraftnät, berättar att en frånkoppling av el var nära.
TEXT: Svenolof Karlsson