”Jag vill tacka alla medarbetare av allt mitt hjärta! Det känns skönt att lämna bolaget i bra skick”, säger han.
När Stefan Storholm tillträdde som vd för Katternö den 15 januari 2001 var företaget litet jämfört med i dag och skulderna efter köpet av Albäck Ab tretton år tidigare tärde fortfarande.
”För mig var det självklart att vi måste växa, få en kritisk massa. I Helsingfors beskrev man oss som ’kyläkauppa’[bybutiken]. Men alla var inte övertygade om att tillväxt var rätt väg att gå, inte ens i vår egen styrelse.”
”Man kan jämföra med Karleby Energi, som valde att hålla sig vid sin läst och i dag kämpar med ekonomin. Genom att växa kunde vi utveckla storskalsfördelar och synergier.”
Tillväxt kan ske så att man skapar nya affärer eller köper andras affärer. Stefan har, med styrelseordföranden Peter Boström som parhäst, varit drivande i båda avseendena.
De största köpen under Stefans vd-tid har gällt Katternös övertagande av affärsverksamheten i dåvarande Vieska Energia (2001), ett köp med en lång förhistoria, majoritetsägandet i Härjeåns Ab i Härjedalen (2013) och övertagandet av Jakobstads Energiverk (2015). I pengar har de affärerna handlat om ungefär 20, 50 respektive 70 miljoner euro.
Ny produktion
Nya egna affärer har Katternö skapat framför allt genom att bygga el- och värmeproduktion. Före millennieskiftet producerades på årsbasis som mest bara 350 GWh el och värme i anläggningar som Katternö ägde, det allra mesta på fjärran ort (av Pohjolan Voima). Elnätet var inte ens konstruerat för elleveranser ut från Katternöområdet.
Redan 2007 producerade Katternö närmare 1 600 GWh och har därefter haft egen kapacitet för att, om det skulle knipa, kunna producera all el och värme som efterfrågas av kunderna som ödrift i egna anläggningar.
Framför allt gjorde Alholmens Kraft skillnad, taget i kommersiell drift ett år efter Stefans tillträde, och från 2006 även Kanteleen Voima, världens största kraftverk utformat för att bränna torv. Under de senaste åren har Katternö vuxit snabbt som vindkraftsproducent.
En grundbult i energisystemet är också elnäten, som står för en stor del av kostnadsmassan i elsystemet. Även här har Katternö under Stefans ledning agerat expansivt, utgående från att det är en fördel att själv äga och styra över elnäten.
Ett område där Katternö tydligt markerat en egen väg är strategiska samarbeten, i syfte att stärka lokalsamhället. Exempelvis genom att bolaget gått in som storägare i JNT och flygbolaget Nextjet.
”Det är ingen slump att vi i vår region har Finlands bäst utbyggda fibernät”, säger Stefan.
Grundläggande idéer
Grundläggande idéer för Katternö var redan vid Stefans tillträde att bidra till att utveckla lokalsamhället, att söka miljömässigt acceptabla lösningar och att ta ansvar för hela kedjan från el- och värmeproduktionen till leveransen till slutkunden.
De här idéerna styr fortfarande. Men idéerna ska också genomföras, i alla sina detaljer, i en komplex värld av samhällsplanering, regleringar, tekniska utmaningar och manövrer gentemot en ständigt växlande lagstiftning.
”Ett område där vi jobbat hårt gäller satsningarna i förnybar energi. Jämfört med likvärdiga bolag har Katternö i dag den grönaste elmixen”, säger Stefan.
Speciellt under senare delen av Stefans vd-tid har utmaningarna ändrat karaktär. Finanskrisen 2008 gav ett tvärt hack i elanvändningen. Massiva subventioner till ny vindkraft i grannländerna slog sönder marknadsmekanismerna. Elpriset har fallit till en nivå som gjort mängder av anläggningar olönsamma.
Ständigt spårbyte
Ingen kunde tänka sig att politikerna skulle byta spår så ofta.
”Som ung ingenjör gick jag med knappen ’Nej tack till kärnkraft’. Jag trodde då att vi skulle klara oss med torv, som bär mer energi än vad som fanns samlat i Nordsjöoljan och -gasen. Men våra politiker valde att klassa vår torv som fossil.”
”Under min tid på Wärtsilä verkade decentraliserad gasdieselproduktion vara ett alternativ. Men med dagens målsättning att koldioxidutsläppen ska gå mot noll är biobränsle vårt enda inhemska bränsle. Och då har politikerna valt att i stället favorisera vindkraft.”
Denna politik har drabbat det tidigare lönsamma Alholmens Kraft hårt. I dagsläget är detta pionjärprojekt en förlustaffär.
”Bristen på förutsägbarhet i energipolitiken är det helt dominerande problemet. Politikerna talar gärna om hållbarhet, men deras egen energipolitik är motsatsen till det”, säger Stefan Storholm.
Överhuvudtaget störs han av en dubbelmoral i synen på energibranschen.
”Jag undrar över vår huvudstad, med dess höga gröna svansföring, samtidigt som Helsingfors är storanvändare av fossila bränslen för sin elproduktion. Stora naturgas- och kolkraftverk finns inom stadsgränsen, bara 13 procent av Helens (Helsingfors energibolag) elproduktionen är förnybar. Man kammar tydligen utan moraliska problem hem den ekonomiska vinsten av låga priser på fossila bränslen och koldioxid.”
Egen tidning
Ett exempel på Stefans sätt att leda är också den här tidningen. Huvudsyftet är att visa att Katternö intresserar sig för den österbottniska värld där kunderna bor, ett annat att beskriva och diskutera frågor som energibranschen ställs inför.
”Vår redaktionella val var från första början att belysa energi-, resurs- och klimatfrågor öppet och ärligt. Vårt mål var att få sakkunniga i Norden att dela med sig av sin kunskap och att få beslutsunderlaget genomlyst.”
Många namnkunniga experter har medverkat, som klimatprofessorn Lennart Bengtsson, statsmeteorologen Anders Persson, filosofiedoktorn Eija-Riitta Korhola, tidigare miljöministern Ville Niinistö, fysikprofessorn Peter Lund, klimatprofessorn Atte Korhola, chefen för Meteorologiska institutet Petteri Taalas, Greenpeacegrundaren Patrick Moore och andra.
”Det positiva mottagandet har överraskat oss. De allra flesta har uttryckt respekt vår seriositet”, säger Stefan Storholm.
På senare tid har en grupp krävt att bara sådant som står i överensstämmelse med officiell politik borde ges plats.
”När jag refererat IPCC:s rapport om att extremvädret inte ökat, har man stämplat mig som klimatskeptiker. Liksom när jag ifrågasatt stödet till vindkraften i Finland med 3,5 miljarder euro, trots att biobränsle vore nationalekonomiskt och tekniskt överlägset.”
”Jag förstår inte ett sådant beteende som när tryckfrihetens representant [Suomen Kuvalehti] ryckte ut för att tysta oss. För mig är öppen diskussion en självklarhet och ropet efter att tysta meningsmotståndare obegripligt.”
Aktuell storsatsning: ”Vi är på slutrakan med investeringarna i Härjedalen, där vi bygger ett Alholmens Kraft i mindre skala. Vi får ett kostnadseffektivt energikombinat som producerar också träpellets. Dessa kan ersätta brännolja i husuppvärmning och minska på koldioxidutsläppen. I klimatstrategin för Jakobstad är målsättningen en minskning med 30 000 ton koldioxid.
Misslyckanden: ”Införande av fjärravlästa mätare gav elbolagen en möjlighet att erbjuda elektroniska gårdskarlstjänster. Tyvärr fick vi inte energiklustret i Vasa med på denna satsning, en vidareutveckling av mätarna skulle ha behövts.”
Något som gläder dig? ”Att vi lyckats så väl i vårt värdeskapande. I fjol var Herrfors dividend till Jakobstad lika stor som det avkastningskrav staden tidigare hade på sitt energiverk.”
