Miljardsatsning på gång kring syntetiskt bränsle

Nordfuel, med Katternö Kraft som huvudägare, har i flera år planerat för en fabrik för bioetanol i Haapavesi. Nu tas planerna ett steg vidare. Samarbete har etablerats kring en förstudie för produktion av e-metanol tillsammans med svenska Liquid Wind.

Det är en nöjd vd för Nordfuel, Matti Asikainen, som talar om hur företaget både kommer att bli en föregångare i Finland och ett gott exempel för alla andra som vill satsa på elektrobränslen. Planerna på produktionsanläggningen gäller inte bara bioetanol, utan också biogas, lignin, ren koldioxid och gödsel.

“Det finns en stor efterfrågan på alla produkterna. Fossila bränslen måste ersättas med biobränslen, inte bara i bilarna utan småningom också i fartyg och flygplan”, säger Matti Asikainen.

Nordfuel är ett helägt dotterbolag till Kanteleen Voima som i sin tur har Katternö Kraft som huvudägare. Det är det gamla torvkraftverket i Haapavesi som nu får nytt liv.

Fabriken för bioetanol utnyttjar i sin produktion restprodukter av trä och flis från den lokala träförädlingsindustrin. Asikainen är noga med att poängtera att inte ett enda träd fälls enbart för Nordfuels produktion.

Exakt hur produktionen kommer att se ut i framtiden klarnar när Nordfuel valt teknologin för sitt biokraftverk. Det ska ske ännu i början av det här året. Klart är att det lignin som först var tänkt att bli bränsle i fabriken kommer att kunna användas även till annat.

“Vi utreder möjligheterna att förädla ligninet ett steg vidare, möjligheterna är många. Ju mer förädlade produkter vi kan producera, desto större är mervärdet för näringslivet”, säger Matti Asikainen.

Den investering som planeras i Haapavesi är betydande. Förutom själva fabriken för bioetanol planerar företaget Puhuri, även det med Katternö Kraft som huvud-ägare, bygga vindkraft i närheten av kraftverksområdet. Vindkraften ska förse fabriken med el. Svenska Liquid Winds roll blir att förädla produkterna vidare.

Totalt uppgår investeringen till omkring två miljarder euro, varav Nordfuels andel ligger på omkring en halv miljard. Investeringsbeslut ska enligt plan kunna fattas i slutet av 2025. Att bygga fabriken tar sedan ett par år i anspråk. Med andra ord ska produktionen kunna inledas i början av 2028.

Vart och ett av de företag som deltar i projektet fattar sina egna investeringsbeslut. Hittills har Nordfuel fått 24,5 miljoner euro i demonstrationsstöd från Näringsministeriet, men tanken är att söka ytterligare stöd både från EU och från de källor som understöder den gröna omställningen på hemmaplan.

Skulle projektet inte visa sig affärsmässigt lönsamt, så blir det inte av, påpekar vd.

“Konsumenternas beteende kommer snart att styra efterfrågan och det betyder att marknaden finns. Den som då är pionjär har ett gott utgångsläge i förhållande till de aktörer som följer efter”, säger han.

Matti Asikainen berättar att företaget just nu också utreder möjligheterna för det omgivande samhället att utnyttja värmen från kraftverket. Den rena koldioxiden kan i sin tur användas till exempel inom den kemiska industrin och inom livsmedelsindustrin.

“Det här är som ett exempel ur en skolbok hur man producerar biobaserade bränslen. Alla råvaror är lokala och även vår el produceras lokalt”, säger Matti Asikainen.

Efter femton år på kemikoncernen Borealis bytte teknologidoktorn Juha Hartikainen jobb i september i fjol och är nu som operativ direktör med och utvecklar fabriken i Haapavesi. Han beskriver projektet som unikt för finländska förhållanden.

“Rent filosofiskt är det här en typ av projekt som ligger nära mitt hjärta. Tanken på att förädla finländska råvaror till bioetanol och den vägen också förbättra vår självförsörjning då det gäller bränslen är fascinerande”, säger han.

Nordfuel är en lockande arbetsplats också för sin satsning på grön omställning utan att vara ett direkt uppstartsprojekt. Mycket av den nödvändiga infrastrukturen finns på plats sedan tidigare, till och med anslutningar till elnätet som annars kan fördröja planerade satsningar.

Viktigast nu för den operativa chefen är det nämnda valet av teknologi. Konceptet byggs kring bioetanolen och så att alla andra produkter kan utnyttjas i så hög grad som möjligt. Det är inte svårt rent tekniskt, men det är komplext när flera olika projekt ska anpassas till varandra.

”Stjärntecken står rätt”, säger Juha Hartikainen. ”De synergieffekter fabriken får tack vare den egna vindkraften och den planerade fabriken för e-metanol finns inte på annat håll.”

Uppdraget att hitta samarbetspartners för Nordfuels produkter på marknaden är Johanna Laukkanens huvuduppgift.

Lignin, som i sig inte är någon ny produkt utan har undersökts länge, har olika användningsmöjligheter. Utmaningen ligger i att hitta den partner som har bäst nytta av ligninproduktionen i Haapavesi.

Traditionellt har lignin använts till exempel som bränsle i värmeverk och prövats som beståndsdel i bitumen.

“Nu ser vi om det går att hitta produkter med ett högre förädlingsvärde, till exempel så att det blir en beståndsdel i plast eller lim”, säger Johanna Laukkanen.

Ännu för tio år sedan var hennes studieinriktning musik. Sedan blev inriktningen kemi. Fram till slutet av 2021 jobbade hon på Micropolis, konsultföretag för grön teknik i Ii, samtidigt som hon arbetade på sin doktorsavhandling på Uleåborgs universitet.

Under lång tid har Johanna funnits i gränssnittet mot den cirkulära ekonomin. Hon ser arbetet som utvecklingsingenjör på Nordfuel som en naturlig fortsättning på det.

Den svenska samarbetsparten Liquid Wind avtal med Nordfuel och övriga parter i Haapavesi är bolagets första i Finland. Tills vidare gäller avtalet en förstudie inför etableringen av anläggningen för elektrobränslen. Tanken är att i framtiden utveckla bränsle till exempel för sjöfarten.