Den utdragna byggprocessen för kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 sticker ut. Förutsatt att det senaste beskedet håller kommer kommersiell drift att inledas i slutet av 2018, och den effektiva byggtiden blir därmed drygt fjorton år.
Som jämförelse tar det i Kina 5–6 år från byggstart tills nybyggda kärnreaktorer tas i kommersiell drift. Sedan 2010 har 25 nya reaktorer tagits i bruk i Kina, och räknar man bort den lilla bridreaktorn CEFR har den effektiva byggtiden för dem varit i genomsnitt fem år och fyra månader.
I fjol var kärnkraften den snabbast växande energikällan i Kina, i dag är 36 reaktorer i bruk och 20 under byggnad.
Korea med fem nya kärnreaktorer sedan 2010 ligger på en genomsnittlig byggtid på fem år och tio månader. Då dras medeltalet upp av den första generation-3-reaktorn Shin Kori 3, som togs i kommersiell drift i slutet av 2016 efter en byggtid på åtta år.
För tre av de kinesiska byggena och två av de koreanska har byggtiden underskridit fem år, ”rekordet” har kinesiska Qinshan 2–3 med byggtiden fyra år fem månader.
När Sverige i tiden tog i bruk tolv nya reaktorer på tretton år (1972–1985) var byggtiderna ungefär de samma. Finlands fyra reaktorer krävde 5–8 år från byggstart till kommersiell drift.
Som kontrast har sedan 2010 tagits i bruk också reaktorer med mycket lång byggtid – för de fem som tagit längst tid hade det gått 27–42 år sedan byggstarten. Förklaringarna är i tre fall politiska: två sovjetiska byggen (Rostov 2 och Kalinin 4) avbröts med Sovjetunionens fall, ett (Bushehr 1) avbröts av revolutionen i Iran 1979. Ett kärnkraftsbygge (Watts Bar 2) avbröts i USA som följd av bristande elefterfrågan, ett i Argentina (Atucha 2) efter att finansieringen svek.
Ett parallellfall till Olkiluoto 3 är den franska reaktorn Flamanville 3, som enligt senaste information kommer att kräva närmare tolv års byggtid. Båda bygger på nya reaktorkoncept. Den så kallade Analysgruppen i Sverige kommenterar saken så här:
”Inga nya reaktorer har byggts i Europa eller USA på cirka 30 år, och det är därför naturligt att de första projekten uppvisar höga kostnader och förseningar. Detta är en naturlig reflektion av att säkerheten har prioritet vid genomförande av projekten och att det finns många faktorer som tillkommit under dessa 30 år som komplicerar projektgenomförandet.”
Exakta siffror över kostnaderna för de kinesiska och koreanska kärnkraftverken är svåra att få tag på, men en återkommande schablonsiffra för standardstorleken 900–1 000 megawatt eleffekt är 5 miljarder euro.
